Telekommunikationernas stora betydelse för utvecklingen inom både näringsliv och offentlig verksamhet är det nog ingen som motsätter sig idag.
En satsning på telekommunikation kan vara glesbygdsregionernas sista chans att kunna bygga upp ett uthålligt näringsliv, att kunna använda distansöverbryggande teknik, att skapa förutsättningar för att även göra glesbygden attraktiv.
Regeringen har det yttersta ansvaret för att statliga verk, myndigheter och bolag organiserar och bedriver sin verksamhet så att regionalpolitiska hänsyn blir beaktade. Rationaliseringar och effektiviseringar måste naturligtvis göras, men en samordning och en helhetssyn måste prägla arbetet så att inte målsättningen om regional balans går förlorad.
I dagsläget verkar alla krafter inom televerket vara koncentrerade på omorganisation och effektivitet, den regionala betydelsen tycks man inte alls diskutera.
På grund av riksdagsbeslutet i höstas om att inte tillåta taxehöjning från 1 januari 1992, drar televerket nu ned investeringarna drastiskt. Risken är överhängande att det blir Norrland och framför allt dess glesbygd som drabbas hårdast.
Televerket måste trots ekonomiska problem ta sitt ansvar för glesbygden, och ytterst är det regeringen som måste se till att glesbygden får sin rättmätiga del av teknisk utveckling. I stället för att nu snabbt skära ned personalen och därmed göra sig av med kompetens, bör man använda denna personal för investeringar.
Vi anser att investeringar enligt följande snabbt bör komma till stånd för att klara av att prata om en god telekommunikation för hela landet:AXE-växlar till alla riktnummerområden, detta är en förutsättning för att kvalitativa förbindelser skall kunna upprättas till perifera områden.Man bör bygga optokabelringar till kommunernas, landstingens och statens enheter i kommunhuvudorterna, så att de kan effektivisera och förbilliga den interna kommunikationen och öka servicen till sina kunder samt bli mindre sårbara. Digitala växlar kan då användas till datakommunikation, sändning av meddelanden, effektivare drift av fastigheter, bildöverföring, osv. (ISDN).Digitalisering av alla knutstationer, för att få geografisk spridning på digitala förbindelser, bl.a. för att öka mobiltelefonens täckningsområde.Inom varje riktnummerområde bör dessutom finnas teknisk beredskap att på kort varsel kunna upprätta efterfrågade förbindelser av högre kvalitet som fax och datex till rimliga kostnader.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om goda telekommunikationer även i glesbygd.
Stockholm den 27 januari 1992 Monica Öhman (s) Bruno Poromaa (s) Åke Selberg (s) Leif Marklund (s) Sinikka Bohlin (s)