Det är viktigt att skilja på statens roll som upphandlare resp producent av tjänster. Så har skett inom Statens Järnvägar. Banverket är numera fristående och kan, på marknadsmässiga grunder, upplåta sitt nät åt andra aktörer än SJ. Så har skett inom Vattenfall. Nätet har blivit ett från Vattenfall fristående affärsdrivande verk. Så har ännu inte skett inom Televerket. Televerket har därför fortfarande flera olika oförenliga roller som omöjliggör sund framtida konkurrens.
Myndighetsrollen. Televerket är tillståndsgivande myndighet och har uppdrag att fördela frekvenser och övervaka efterlevnaden. Den rollen håller nu på att minska.
Producentrollen. Televerket säljer tjänster direkt till konsumenten.
Ägarrollen. Televerket äger nätet och kan välja vilka övriga, konkurrerande, producenter som ska tillåtas utnyttja nätet. Dessutom kan man ensam bestämma priset för dessa tjänster.
Detta tycker inte vi är rimligt när vi skall eftersträva en ökad konkurrens på alla områden. Denna orimlighet kan illustreras bäst av ett beslut som den socialdemokratiska regeringen fattade för ett år sedan, den s k samtrafiktaxan. Denna samtrafiktaxa bestäms av Televerket och anses som orimligt hög. Taxan är förmodligen satt för att motverka konkurrens mot Televerket.
Telenätet anses i dag ha ett värde motsvarande 120 miljarder kronor. Att denna tillgång ska ägas av en av aktörerna som opererar på telemarknaden är inte rimligt. I stället bör nätet kunna utnyttjas på lika villkor av alla aktörer. Det är så de verkliga ägarna, dvs det svenska folket, bäst kan utnyttja den gemensamma tillgång som nätet är.
För allt fler betraktare står det numera klart att dessa roller är oförenliga inom ramen för ett och samma företag. Menar regeringen allvar med sitt tal om ökad konkurrens, måste man särskilja televerkets roller.
I prop 1990/91:87, den s k tillväxtpropositionen som riksdagen behandlade i våras, sägs att ''starka skäl talar för att televerket ombildas till aktiebolag, men en utvecklad affärsform bör analyseras före ett beslut om ny associationsform fr o m den 1 juli 1992''. I anslutning till detta bör nätet brytas ur televerket, bli en självständig aktör och som sådan erbjuda sin kapacitet på lika villkor till alla konkurrenter inom teleområdet. Detta stöds för övrigt av produktivitetsdelegationens betänkande SOU 1991:82.
Vi skall inte göra samma misstag som man gjorde i England, där kostnaderna för kunden ökade trots privatisering. Detta beror på att nätet ägs av en och samma privatägare.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dela på nuvarande televerk så att nätdelen blir fristående,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett sådant förslag lämnas senast i anslutning till beslut om ändrad associationsform för televerket.
Stockholm den 20 januari 1992 Ian Wachtmeister (nyd) Kenneth Attefors (nyd)