Flygförbindelser för regionvårdspatienter inom Norrlandslänen

I samband med riksdagens behandling 1980 av frågan om
ny regionindelning för den högspecialiserade sjukvården,
beslöts att ge regeringen tillkänna följande yttrande (SOU
1980/81:6): ''Om Jämtlands län skall tillföras Umeåregionen
är det nödvändigt att länets invånare får försäkran om att
kommunikationsfrågan löses. En självklar förutsättning för
en utökning av Umeåregionen med Jämtlands län är att
resemöjligheterna förbättras för patienter från länet som
skall få regionsjukvård i Umeå. Snabba och bra
kommunikationer måste finnas mellan Jämtlands län och
Umeå.''

Genom skrivelser och uppvaktningar av företrädare för
dåvarande regionsjukvårdsnämnden och sedermera
samverkansnämnden för norra sjukvårdsregionen m.fl.
under åren 1982 till 1985 ställdes krav på minst två
dubbelturer per dag med flyg mellan Östersund och Umeå
med angivande av lämplig uppläggning och minimistandard
(motsvarande lägst SF 340-typ).

I en skrivelse till samverkansnämnden den 9 januari 1985
angående förbindelserna mellan Umeå och Östersund sade
dåvarande kommunikationsministern Curt Boström: ''Jag
vill också stryka under att Linjeflyg -- som också nämns av
samverkansnämnden -- fr.o.m. april nästa år i samband med
att det nya flygplanet Saab Fairchild SF-340 tas i trafik
väsentligt kommer att förbättra trafiken mellan Östersund
och Umeå. Då kommer denna sträcka att trafikeras med tre
turer i vardera riktningen. Goda förutsättningar kommer
således att finnas för sjukvårdspatienter att ta sig från
Östersund till Umeå.''

Genom en förändring av sjukreseförordningen har
utöver patienter från Jämtlands län även patienter från
Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner i Norrbotten haft
rätt att flyga till Umeå.

Från 1991 har en drastisk försämring skett av turtätheten
på Norrlandsflyget. Detta gäller särskilt förbindelsen
Östersund--Umeå som numera bara betjänas av en tur i
vardera riktningen mot tidigare tre. Det alternativ som
härutöver bjuds är att flyga via Arlanda vilket av såväl
patienter som andra resenärer uppfattats som ett
oacceptabelt alternativ. Dels tar det längre tid, dels innebär
det besvärliga omstigningar och väntan inte minst för äldre
och handikappade patienter. För icke sjukresenärer innebär
det dessutom en väsentlig kostnadsökning. Även på
förbindelsen Umeå--Kiruna är turtätheten otillräcklig.

Kraftiga reaktioner har också kommit från enskilda
patienter som redan drabbats och från läkare på region- och
länssjukhusen som sett vilka konsekvenser indragningarna
av Norrlandsflyget lett till.

De redovisade flygförbindelserna inom norra
sjukvårdsregionen uppfyller inte de av riksdagen angivna
kraven på snabba och bra kommunikationer. Det gäller
särskilt förbindelsen Östersund--Umeå men även andra
förbindelser.

Från och med 1 januari 1992 har landstingen övertagit
huvudmannaskapet för alla sjukresor från
försäkringskassan. Avsikten var att bättre anpassa
ersättningssystemen för sjukresorna till skiftande
förutsättningar vad gäller geografiska förhållanden,
transportsystem, sjukvårdens organisation m m. De
genomförda försämringarna av flygkommunikationerna
försvårar sjukresorna och landstingens möjligheter att
erbjuda bra och snabba förbindelser mellan hemorten och
regionsjukhuset.

Årligen är det omkring 21 000 patienter från Jämtlands,
Västernorrlands och Norrbottens län som besöker
regionsjukhuset i Umeå. Till detta kommer anhörigas,
läkarkonsulters och övrigas resor i regionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder så att
riksdagens tidigare uttalade krav på snabba och bra
flygförbindelser för regionvårdspatienter i norra
sjukvårdsregionen tillgodoses.

Stockholm den 27 januari 1992

Mats Lindberg (s)

Monica Öhman (s)

Berit Andnor (s)

Britta Sundin (s)