I årets budgetproposition föreslår regeringen ett i
förhållande till tidigare år förhöjt anslag för sänkning av
passagerartaxan med 10 miljoner kr. Detta är en milstolpe
på vägen mot rättvisa priser i den gotländska färjetrafiken
och ett resultat av att den nuvarande regeringen har en god
vilja till att utjämna skillnaderna mellan Gotland och
fastlandet. Regeringen har lyssnat på budskapet från ön när
det gäller persontrafiken, och Sjöfartsverket fortsätter sitt
utredningsarbete kring Gotlandstrafiken.
Den öppning mot en fri konkurrens i färjetrafiken, som
också återfinns i budgetpropositionen, är också en positiv
signal, som skulle kunna ge möjligheter att återuppta trafik
på både Västervik och Öland men inte minst olika
utlandshamnar runt Östersjön.
Fraktkostnader
Budgetpropositionens förslag om slopande av
högstprisregleringen och det s k Gotlandstillägget för
lastbilstransporter kommer däremot att få negativa effekter
på näringslivet.
Konsekvenserna av ett avvecklande har inte varit
föremål för den fördjupade analys som riksdagen har
beslutat om. Så har exempelvis de mindre och medelstora
företagen på Gotland lämnats helt utan beaktan i RRV:s
analys. Det finns skäl att påpeka att det på Gotland liksom
i övriga landet främst är dessa företag som skapar nya
arbetstillfällen. Med ökade transportkostnader kan deras
utvecklingsmöjligheter drastiskt försämras.
De kostnadsolägenheter som ö-läget medför kommer
alltfort att kräva ett stödsystem och jag föreslår därför att
nuvarande system med fraktstöd bibehålles tills vidare i
avvaktan på att ett nytt och mera rättvist system har
utarbetats. Detta bör regeringen skyndsamt utreda.
Riksvägnätet
I Sverige planeras för gemensamma vägar i ett robust
vägnät. För avsevärda belopp skall infrastrukturen rustas
upp och förbättras. Riksväg 73 upphör i Nynäshamn och
utgör en viktig del i det transportflöde som går till/från
Gotland. För att markera Gotlands tillhörighet till landet i
övrigt bör denna riksväg klassificeras som en länk i det
gemensamma vägnätet. Härvid skapas också
förutsättningar att få till stånd en sådan standard på
vägsträckan Haninge--Nynäshamn som svarar mot de
transportbehov som finns. För att ytterligare inlemma
Gotland i de nationella trafiksystemen bör vägen vidare
förlängas till Visby. På motsvarande sätt bör Oskarshamn
förlängas till Visby.
Koncessionsavtalet
Det koncessionsavtal som reglerar färjetrafiken till och
från Gotland skrevs av dåvarande Transportrådet för
regeringens räkning med rederiet Nordström & Thulin att
gälla från 1 juni 1988 och för en tioårsperiod. Denna
upphandling har varit mycket kritiserad och kan alltfort
ifrågasättas på olika grunder. Skälet för rederibytet var att
statens kostnader för denna trafik skulle sänkas. Ändock
har transportstödet räknats upp i en omfattning som i årets
budget kan anses vara betydande.
Jag har i motioner sedan 1987 krävt att detta avtal skulle
och måste offentliggöras för att få veta om transportstödet
har en rimlig nivå. Den gotländska befolkningen såväl som
den anslagsbeslutande riksdagen måste ha rätt att kräva
detta.
Jag föreslår därför att den prövning som gjorts av avtalet
blir föremål för ny bedömning av juridisk expertis i syfte att
möjliggöra offentlighet av det upphandlade avtalet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bibehållande av nuvarande
system för fraktstöd,
2. att riksdagen hos regeringen begär att vägverket må
beakta vad i motionen anförts om inlemmande av Gotland
i det svenska trafiknätet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att koncessionsavtalet mellan
staten och rederiet Nordström & Thulin måste ges
offentlighet.
Stockholm den 24 januari 1992
Gunhild Bolander (c)