Näringslivets sammansättning i Västmanland är av sådan art att den kräver goda kommunikationer. En väl fungerande sjöfart bl.a. till och från Västerås och Köpings hamnar är av stor betydelse. För att förstärka konkurrenskraften för näringslivet och underlätta för den yrkesmässiga sjöfarten i Mälaren bildades i början av 1960- talet den s.k. Mälarledskommittén med representanter för stora transportköpare, speditionsföretag, hamnar, kanalverket, landstinget och länsstyrelsen i Västmanlands län.
Kommitténs målsättning för sjöfarten till Mälarhamnarna är att den ska ha samma förutsättningar som sjöfarten till motsvarande hamnar vid kusten som t.ex. Gävle, Norrköping och Oxelösund. Södertälje kanal är därvid en betydande flaskhals för Mälarsjöfarten. Jag vill nämna att farlederna till Västerås och Köping redan under 1970-talet och till Bålsta något senare fördjupades av Mälarintressenterna för att tillåta trafik med 7,0 meters djupgående. Om de senaste föreslagna fördjupningarna och breddningarna av kanalen genomförs innebär detta omedelbart förbättringar i form av lägre fraktkostnader för företagen och stora miljövinster för samhället genom färre fartygsrörelser med större och säkrare tonnage på Mälaren. Det bör särskilt understrykas att Mälaren spelar en viktig roll för vattenförsörjningen och att den dessutom är ett viktigt rekreationsområde i en tätbefolkad region. Om inte Mälarsjöfartens konkurrensförmåga förstärks kan det på sikt finnas risk att en större del av transporter till Mälarregionen sker med lastbilar efter omlastning i kusthamnar. Detta medför ytterligare negativa effekter för miljön.
I det korta perspektivet är Mälarledskommitténs målsättning för Mälarsjöfarten att kommitténs tidigare redovisade förslag till begränsad utbyggnad av Södertälje kanal genomförs. Detta förslag innebär att fartyg upp till 10 500--12 000 ton dw beroende på fartygskonstruktion kan trafikera Mälaren jämfört med ca 7 000 ton dw i dag. Utbyggnaden innebär att kanalen anpassas till de större fartygsmåtten genom att hela den grävda kanalen såväl uppströms som nedströms slussen breddas med minst sex meter varjämte viss fördjupning sker. Nya slussningsrutiner bör införas för de större fartygen. Investeringsutgiften har beräknats till 20 milj.kr. i 1990 års penningvärde. Denna investering bör enligt min mening rymmas inom ramen för de omfattande infrastrukturinvesteringar som regeringen har aviserat för kommande år.
En utveckling av Mälarsjöfarten påverkar inte bara utvecklingen i västra Mälardalen. Sjöfarten på Mälaren har sedan länge haft och har fortfarande stor betydelse för industrins utveckling i Bergslagen.
Transporterna av bulkvaror är ca 80 % av totala volymen för Mälarsjöfarten. Detta relativt lågvärdiga gods är mest känsligt för transportkostnader och skulle därför mest gynnas av om större och effektivare tonnage kunde användas inom Mälarsjöfarten genom en utveckling i enlighet med Mälarledskommitténs målsättningar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av Mälarsjöfarten.
Stockholm den 23 januari 1992 Hugo Bergdahl (fp)