Upprustning av ostkustbanan som gör det möjligt att
köra snabbtåg till Sundsvall är en förutsättning för att kunna
nå lönsamhet på en framtida Bothniabana Sundsvall--Umeå
och Norrbothniabana Umeå--Luleå--Haparanda.
Vi norrlänningar ser i våra krav på infrastrukturella
satsningar även rättviseaspekter. Norrlandslänens bidrag
till landets ekonomi är större än vad vi får tillbaka eller
nyttiggör oss från resten av landet. Satsningar som
ytterligare förbättrar lönsamheten för det vi producerar i
Norrland kommer hela landet till godo.
Den planerade utförsäljningen av statliga företag gäller
flera med norrländsk anknytning. Det måste göras klart att
vi vill se att det kapital som där frigörs i första hand bör
användas som ytterligare tillskott för finansiering av
infrastruktursatsningar i Norrland.
Det är regeringens och riksdagens skyldighet att hantera
rådande lågkonjunktur och svåra arbetslöshet på bästa sätt,
och i detta inbegripes uppbyggnad av infrastruktur som
gynnar företagsutveckling och förbättrar
konkurrensförmåga och produktivitet, och som kan
utnyttjas till fullo när konjunkturen vänder uppåt. Sådana
satsningar görs också i betydande grad. Utveckling av
kommunikationerna är i dessa sammanhang av avgörande
betydelse.
Planering är i full gång för en upprustning av
ostkustbanan som kan förkorta restiden med 40 %.
Utredningar talar för att banan blir såväl
företagsekonomiskt som samhällsekonomiskt lönsam. Så
gör även kalkyler för upprustning av Ådalsbanan norrut
från Sundsvall samt nybyggd fortsättning till Örnsköldsvik
och Umeå, liksom Norrbothniabana norr därom.
Restiden Sundsvall--Stockholm med snabbtåg kan bli 3
timmar, minskning 2 timmar. Restiden Hudiksvall-
Sundsvall blir ca 40 minuter, Hudiksvall-Gävle mindre än
en timma. Det ger betydligt större möjligheter för positiv
utveckling av nedre och mellersta Norrlands näringsliv, och
fortsatt utbyggnad av järnvägen norrut medför
motsvarande fördelar för övre Norrland. Vi kommer in i en
positiv spiral som ytterligare förbättrar järnvägens
lönsamhet, ger tätare turer etc.
Gävleborgs län och i synnerhet Hälsingland har låg
utbildningsgrad vad gäller yrken med längre utbildning, den
lägsta i landet. Snabba järnvägskommunikationer ökar
förutsättningarna för kompletterande och fortsatt
utbildning, såväl i Gävle och Uppsala som i Sundsvall och
Umeå. En utbyggd högskola (mellersta Norrlands
universitet?) i Sundsvall kan i kombination med snabbtåg få
stor betydelse för hälsingarnas intresse och förutsättningar
att genomgå högre utbildning.
Gävleborg har för närvarande den högsta arbetslösheten
i landet. Hälsinglands befolkning har sedan l950-talet
minskat kraftigt. Det är i högsta grad angeläget att skapa
arbetstillfällen genom att förbättra förutsättningarna för
mindre och medelstora företag, och då är utvecklingen av
kommunikationerna av central betydelse. Att dessa
satsningar mycket snart kommer igång är även mycket
viktigt för att kunna hålla nere den nu höga arbetslösheten.
Planeringen för upprustning av ostkustbanan
Stockholm-Sundsvall som möjliggör snabbtåg måste
forceras med all kraft så att byggandet kan påbörjas detta
år. Kostnaden beräknas till 2,8 miljarder, och arbetet med
att lösa finansiering pågår. Snabbtåg bör kunna vara i trafik
1995.
En intensiv och kraftfull satsning på ostkustbanan får
inte skymma behoven av snar upprustning av stambanan
genom Hälsingland för att öka snabbhet och kapacitet på
hela stambanan, samt utbyggnad av E 4, i första hand
sträckan Söderhamn--Hudiksvall lämpligen samordnad
med ostkustbanebygget vilket bör ge samordningsvinster.
På sikt förhoppningsvis motorväg hela sträckan Stockholm-
Sundsvall.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av tidigarelagd, snar
utbyggnad av ostkustbanan.
Stockholm den 27 januari l992
Pontus Wiklund (kds)