De hittills fattade besluten innebär att järnvägsprojekt
för totalt 7756 miljoner kronor kommer att genomföras
under resterande delen av 1990-talet.
Följande avsnitt är hämtat från
produktivitetsdelegationens betänkande SOU 1991:82:
Utbyggnad och modernisering av infrastrukturen är en
grundbult i en strategi för tillväxt och produktivitet inför
2000-talet. Bakom denna övertygelse ligger tre faktorer:
den ekonomiska integrationen, den ökade betydelsen av
just-in-time-produktionen samt behovet att underlätta
människors rörlighet.
Med anledning av detta tycker vi att
statsverkspropositionen för budgetåret 1992/93 saknar
''gnistan'' när det gäller bl.a. snabbtågstrafikens
igångsättande.
Som exempel på hur positiv samhällseffekten kan bli vid
en snabbtågsutbyggnad tar vi följande exempel.
Ombyggnad och anpassning av södra stambanan kostar ca 2
600 milj.kr. och innebär riktiga arbeten på banverket för 2
500 människor. För att trafikera sträckan Stockholm--
Malmö åtgår cirka 15 tågset till en kostnad av cirka 1 000
milj.kr. Tillverkning av dessa tågset innebär cirka 2 000
arbetstillfällen på ABB med underleverantörer.
Tyvärr finns en flaskhals i projektet som måste åtgärdas
och det är bristen på signaltekniker som behövs för
modernisering av banverkets signalanläggningar.
Regeringen bör därför tillse att 20 av de 2000 nya
högskoleplatser som begärs i tilläggsbudgeten viks för
utbildning av signaltekniker.
När snabbtågstrafiken på sträckan Stockholm--Malmö
invigs kommer förmodligen hälften av dagens 447 000
flygresenärer på sträckan att föredra snabbtåg. Tågpriserna
kommer nämligen ligga på drygt hälften av dagens flygpris
på 1 600 kronor. Restiderna city till city kommer att vara
jämförbara men tåget kommer att ha
bekvämlighetsfördelar. Fördelen med att människor åker
tåg istället för flyg är att drygt hälften av kostnaderna för
flyg utgörs av inköp av flygbränsle och flygplan från
utlandet medan järnvägar och snabbtåg tillverkas i Sverige.
En halvering av flygandet mellan Stockholm och Malmö
skulle förbättra handelsbalansen med 500 till 700 milj.kr.
per år.
Snabbtågen kan även utgöra ett snabbare och
bekvämare alternativ för en del av dagens 600 000
bilresenärer som åker denna sträcka.
Snabbtågstrafik har även intressanta stordriftsfördelar.
Marginalkostnaden för ytterligare en passagerare är liten
eftersom stora delar av kostnaderna utgörs av själva banan.
Genom att helt enkelt lägga till vagnar kan man göra tåget
till ett bra alternativ för människor i lägre inkomstlägen.
Även miljöskäl talar för eldrivna snabbtåg. Ett flygplan
ger på denna sträcka ett utsläpp på 70 kg kväveoxider och
15 ton koldioxid. Tåget ger inga utsläpp och förbrukar bara
en niondel av energin som ett flygplan behöver.
Snabbtåg är för övrigt en av Sveriges få kvarvarande
spetsteknologier. En tidigarelagd satsning på snabbtåg i
Sverige kommer underlätta för de svenska tillverkarna att få
beställningar på exportmarknader, vilket ytterligare gynnar
både svensk sysselsättning och handelsbalans.
Vi tycker att sträckan mellan Uppsala och Sundsvall
också skall få ett snabbtåg, typ X2000. Enligt banverkets
treårsplan finns en plan för hastighetshöjande åtgärder på
denna sträcka. Det torde vara fullt möjligt att även
Sundsvall erhåller X2000systemet. Kostnaden för detta
finns ej redovisad i treårsplanen 1992/93--1994/95 varför en
sådan redovisning bör tas fram.
Vi anser med anledning av det ovan anförda att
snabbtågsutbyggnaden bör påskyndas. Nationalekonomiskt
kommer det knappast att kunna byggas infrastruktur
billigare än just nu. Genom att göra arbetet nu rör det sig
om att delvis använda arbetskraft för vilken staten eljest
hade att betala arbetslöshetsersättning.
Förbindelser med kontinenten blir allt viktigare i det nya
Europa. En snabb och bra väg till centrala Europa och till
de nyligen frigjorda länderna i Östeuropa går över Sassnitz.
Denna resväg kan komma att utgöra den naturliga vägen till
Tysklands huvudstad, Berlin. Med tanke på Östeuropas
betydelse i nuvarande utveckling samt på Europas
tyngdförskjutning till öster bör snarast förbindelserna över
Sassnitz utvecklas och förbättras. Denna sträcka har under
årtionden ombesörjt trafik till Berlin, Prag och Wien.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att under våren 1992 framlägga
en plan över järnvägsinvestering som vida överstiger det i
statsbudgeten för 1992/93 föreslagna beloppet samt de
tidigare föreslagna investeringarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning av signaltekniker,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snabbtågstrafiken skall få en
allmänt högre prioritet.
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att investeringarna i
snabbtågstrafiken omedelbart påbörjas vilket vore en bra
sysselsättningsskapande åtgärd,
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
järnvägsförbindelsen Trelleborg--Sassnitz kan förbättras.
Stockholm den 20 januari 1992
Ian Wachtmeister (nyd)
Kenneth Attefors (nyd)