De hittills fattade besluten innebär att järnvägsprojekt för totalt 7756 miljoner kronor kommer att genomföras under resterande delen av 1990-talet.
Följande avsnitt är hämtat från produktivitetsdelegationens betänkande SOU 1991:82:
Utbyggnad och modernisering av infrastrukturen är en grundbult i en strategi för tillväxt och produktivitet inför 2000-talet. Bakom denna övertygelse ligger tre faktorer: den ekonomiska integrationen, den ökade betydelsen av just-in-time-produktionen samt behovet att underlätta människors rörlighet.
Med anledning av detta tycker vi att statsverkspropositionen för budgetåret 1992/93 saknar ''gnistan'' när det gäller bl.a. snabbtågstrafikens igångsättande.
Som exempel på hur positiv samhällseffekten kan bli vid en snabbtågsutbyggnad tar vi följande exempel. Ombyggnad och anpassning av södra stambanan kostar ca 2 600 milj.kr. och innebär riktiga arbeten på banverket för 2 500 människor. För att trafikera sträckan Stockholm-- Malmö åtgår cirka 15 tågset till en kostnad av cirka 1 000 milj.kr. Tillverkning av dessa tågset innebär cirka 2 000 arbetstillfällen på ABB med underleverantörer.
Tyvärr finns en flaskhals i projektet som måste åtgärdas och det är bristen på signaltekniker som behövs för modernisering av banverkets signalanläggningar. Regeringen bör därför tillse att 20 av de 2000 nya högskoleplatser som begärs i tilläggsbudgeten viks för utbildning av signaltekniker.
När snabbtågstrafiken på sträckan Stockholm--Malmö invigs kommer förmodligen hälften av dagens 447 000 flygresenärer på sträckan att föredra snabbtåg. Tågpriserna kommer nämligen ligga på drygt hälften av dagens flygpris på 1 600 kronor. Restiderna city till city kommer att vara jämförbara men tåget kommer att ha bekvämlighetsfördelar. Fördelen med att människor åker tåg istället för flyg är att drygt hälften av kostnaderna för flyg utgörs av inköp av flygbränsle och flygplan från utlandet medan järnvägar och snabbtåg tillverkas i Sverige. En halvering av flygandet mellan Stockholm och Malmö skulle förbättra handelsbalansen med 500 till 700 milj.kr. per år.
Snabbtågen kan även utgöra ett snabbare och bekvämare alternativ för en del av dagens 600 000 bilresenärer som åker denna sträcka.
Snabbtågstrafik har även intressanta stordriftsfördelar. Marginalkostnaden för ytterligare en passagerare är liten eftersom stora delar av kostnaderna utgörs av själva banan. Genom att helt enkelt lägga till vagnar kan man göra tåget till ett bra alternativ för människor i lägre inkomstlägen.
Även miljöskäl talar för eldrivna snabbtåg. Ett flygplan ger på denna sträcka ett utsläpp på 70 kg kväveoxider och 15 ton koldioxid. Tåget ger inga utsläpp och förbrukar bara en niondel av energin som ett flygplan behöver.
Snabbtåg är för övrigt en av Sveriges få kvarvarande spetsteknologier. En tidigarelagd satsning på snabbtåg i Sverige kommer underlätta för de svenska tillverkarna att få beställningar på exportmarknader, vilket ytterligare gynnar både svensk sysselsättning och handelsbalans.
Vi tycker att sträckan mellan Uppsala och Sundsvall också skall få ett snabbtåg, typ X2000. Enligt banverkets treårsplan finns en plan för hastighetshöjande åtgärder på denna sträcka. Det torde vara fullt möjligt att även Sundsvall erhåller X2000systemet. Kostnaden för detta finns ej redovisad i treårsplanen 1992/93--1994/95 varför en sådan redovisning bör tas fram.
Vi anser med anledning av det ovan anförda att snabbtågsutbyggnaden bör påskyndas. Nationalekonomiskt kommer det knappast att kunna byggas infrastruktur billigare än just nu. Genom att göra arbetet nu rör det sig om att delvis använda arbetskraft för vilken staten eljest hade att betala arbetslöshetsersättning.
Förbindelser med kontinenten blir allt viktigare i det nya Europa. En snabb och bra väg till centrala Europa och till de nyligen frigjorda länderna i Östeuropa går över Sassnitz. Denna resväg kan komma att utgöra den naturliga vägen till Tysklands huvudstad, Berlin. Med tanke på Östeuropas betydelse i nuvarande utveckling samt på Europas tyngdförskjutning till öster bör snarast förbindelserna över Sassnitz utvecklas och förbättras. Denna sträcka har under årtionden ombesörjt trafik till Berlin, Prag och Wien.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att under våren 1992 framlägga en plan över järnvägsinvestering som vida överstiger det i statsbudgeten för 1992/93 föreslagna beloppet samt de tidigare föreslagna investeringarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av signaltekniker,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snabbtågstrafiken skall få en allmänt högre prioritet.
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att investeringarna i snabbtågstrafiken omedelbart påbörjas vilket vore en bra sysselsättningsskapande åtgärd,
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om järnvägsförbindelsen Trelleborg--Sassnitz kan förbättras.
Stockholm den 20 januari 1992 Ian Wachtmeister (nyd) Kenneth Attefors (nyd)