Trafiksäkerhetsarbetet har i stor utsträckning sin
bakgrund i frivilligt och delvis ideellt arbete för upplysning
och information i takt med bilismens framväxande. Den
grund för opinionsbildning som förelåg vid
högertrafikomläggningen 1967 gav möjlighet att genomföra
den stora organisatoriska förändringen då
trafiksäkerhetsverket bildades. Till verket knöts också
uppgifter av förvaltningskaraktär.
Den tilltagande trafikmängden, otillräcklig vägkapacitet
och alltmer nonchalans och okunnighet leder till allt högre
olyckstal i trafiken. Olycksutvecklingen är alarmerande.
Trafiksäkerhetsarbete och trafiksäkerhetsinformation är
motiverat med utgångspunkt i en för många gemensam
strävan att bringa ned olyckorna, både av humanitära och
ekonomiska hänsyn.
För det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet som spelar en
stor roll och engagerar många människor ideellt finns ett
flertal olika frivillighetsorganisationer. Staten medverkar
med statsbidrag. I huvudsak kanaliseras dessa medel till
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF.
Med tiden har detta rena paraply- och samarbetsorgan
alltmer övergått till att med statsbidrag som bas utföra
trafiksäkerhetsarbete i egen regi, och för ändamålet byggt
upp en omfattande central organisation. Den ekonomiska
omfattningen av NTF:s verksamhet har vuxit och staten har
anslagit alltmer medel. Anslagen är innevarande budgetår i
storleksordningen 40 milj.kr.
Dessa resursöverföringar har dock tyvärr inte lett till att
stödet för trafiksäkerhetsinformation till enskilda
frivilligorganisationer ökat. Det ökade statliga stödet till
NTF har lett till att denna paraplyförenings oberoende
istället ifrågasatts. Användningen av de statliga medlen för
trafiksäkerhetsinformation har inte särredovisats av NTF.
Statsmakterna har fått en sämre överblick över hur
resurserna för trafiksäkerhetsinformation används. De
skilda finansieringsformerna mellan NTF och TSV innebär
att likartade informationsinsatser finansieras på olika sätt.
RRV har riktat allvarliga anmärkningar som bort leda
till förändringar.
Trafiksäkerhetsverket (TSV) har å sin sida som statligt
verk arbetat med trafiksäkerhetsinformation, i betydande
utsträckning administration och handhavande av kontroll-
och registerverksamhet inom trafikområdet, beslut inom
trafiksäkerhetsområdet och utfärdande av förordningar och
övrig författningstext. TSV är i huvudsak avgiftsfinansierat,
men omsluter betydande belopp.
Samtidigt utför vägverket (VV) sådant arbete som i vid
omfattning påverkar trafiksäkerheten. Verket har med
tiden byggt upp en betydande egen kompetens på
trafiksäkerhetsområdet.
Utvecklingen har lett till svåröverskådlighet, brist på
samordning och onödig resursförbrukning i det viktiga
trafiksäkerhetsarbetet. Dessa avsevärda problem har vi och
folkpartiet liberalerna föreslagit förändringar av redan vid
förra riksmötet, vilket dessvärre lämnade den dåvarande
majoriteten oberörd. Det är därför tillfredsställande att den
nya regeringen omedelbart föreslår omfattande
förändringar i syfte att rationalisera och effektivisera
trafiksäkerhetsarbetet.
Den av regeringen tillsatta trafiksäkerhetsutredningen
har lagt fram sitt betänkande ''Det framtida
trafiksäkerhetsarbetet''(SOU 19991:79). Där föreslås att
trafiksäkerhetsverket slås ihop med vägverket.
Trafiksäkerhetsverket i sin nuvarande form bör inte
bibehållas. Men en sammanslagning av vägverket och
trafiksäkerhetsverket på det sätt som utredningen föreslår
är inte ett lämpligt sätt att organisera verksamheten för att
leda till de trafiksäkerhetsmål som riksdagen uppställt. Det
är tvärtom så att förslaget är ett högst traditionellt grepp för
att åstadkomma rationalisering. Det är tveksamt om målet
med trafiksäkerhetshöjande insatser till lägre kostnader nås
genom en sammanslagning av myndigheterna. Risk
föreligger för ökad byråkrati, liksom för att t. ex.
trafiksäkerhetsforskningen inte blir tillgodosedd i tillräcklig
omfattning.
Inrätta en vägsäkerhetsinspektion
Helt nya möjligheter bör prövas för att få en slagkraftig
och resurssnål organisatorisk lösning till stånd.
I syfte att tillgodose både framkomlighets- och
säkerhetsintressena med samtidigt beaktande av
resurseffektivitet borde därför en särskild
vägsäkerhetsinspektion inrättas.
Inom andra trafikslag finns i princip samma lilla och
effektiva organisatoriska lösning. Både för järnväg och
luftfarten finns de särskilda säkerhetsorganen
järnvägsrespektive luftfartsinspektionen. I båda fallen
avser säkerhetsansvaret såväl statlig som icke-statlig
infrastruktur. För telesektorn är dessutom en särskild liten
myndighet under uppbyggnad. Myndigheten skall bl. a.
tillse att den teletekniska standarden uppfylls och inte vållar
störningar i telekommunikationerna.
För järnväg och luftfart ställs säkerhetskrav av samma
typ som ställs och kan ställas på vägtrafik. Kraven utformas
som föreskrifter och efterlevnaden kontrolleras. Vid
olyckor utreds orsaken ofta noggrant. Dessa
säkerhetsinspektioners ställning är mycket självständig och
ledningen utses direkt av regeringen. Den egna
administrationen är mycket liten och därmed resurssnål och
samverkar i det avseendet med samlokaliserade statliga
verk. Kompetensen är mer sammansatt än i det aktuella
statliga verket. Vid tillfälligt höga arbetsbelastningar och
olyckstoppar organiseras särskilda kommissioner och
tillfälliga utredare.
En vägsäkerhetsinspektion bör ges en självständig
ställning liknande den för järnvägs- och
luftfartsinspektionen. Inspektionen kan mycket väl
samlokaliseras med vägverket.
Denna vägsäkerhetsinspektion bör ha en liten
organisation med c:a 15 till 20 handläggare med inriktning
på beteendevetenskap och i samverkan med teknik. Till
vägsäkerhetsinspektionen kan knytas ett rådgivande organ,
t.ex. den av utredningen föreslagna
trafiksäkerhetsdelegationen.
Med detta förslag kan övergripande mål och riktlinjer
för trafiksäkerheten fastställas av statsmakterna. Dessa
definieras, kvantifieras, delegeras och följs upp av
trafiksäkerhetsinspektionen, som utfärdar föreskrifter
utformar och definierar trafiksäkerhetsprogram
kvantifierar och delegerar programmet planerar och
handlägger särskilda projekt och kampanjer fördelar
anslag utvärderar statistik och samordnar utvärderingar
och analyser samt samordnar redovisningen av
trafiksäkerhetsarbetet till statsmakterna
Ideellt trafiksäkerhetsarbete
De värdefulla resurser som finns representerade i ideellt
arbetande organisationer och intresseorganisationer inom
trafikområdet bör i ökad utsträckning tas tillvara.
Fördelen med dessa organisationer är att många
människors arbete utförs decentraliserat både geografiskt
och organisatoriskt. Motivationen är oftast stor och olika
kompetenser är samlade mot gemensamma mål. I många
andra länder tas ideella insatser tillvara som naturliga och
som komplement till statsmakternas insatser på olika
samhällsområden.
Därför bör en särskild grupp inrättas -- ''Ideella
gruppen''. Här kan övervägas en modell som liknar det
nyligen införda folkbildningsrådet. Genom ideella gruppen
fördelas anslag vidare till ideellt arbete och till
folkrörelseorganisationerna. Denna grupp utför inte eget
arbete med administration eller forskning utan fördelar
uteslutande offentliga anslag till ideellt arbete. Kriterier och
inriktningar kan från tid till annan fastställas i
vägsäkerhetsinspektionen.
NTF är, som påpekats ovan, och enligt sina stadgar
egentligen en ren paraplyorganisation representerande
intressen för vägtrafik och trafiksäkerhet. Det varken
behöver eller bör vara en statlig angelägenhet. Ansvaret för
verksamheten är en angelägenhet för NTF:s
medlemsorganisationer.
På detta sätt kan också en kraftsamling ske för ideellt
arbete. Detta ligger i linje med regeringens förslag om att
NTF:s roll måste omprövas och statsbidragen för den s. k.
pläderande informationen utgå.
Regionalt trafiksäkerhetsarbete
Trafiksäkerhetsarbete är inte bara en angelägenhet på
central nivå. Detta konstaterande gäller lika för
myndigheters trafiksäkerhetsarbete med föreskrifter och
övervakning, som för ideella frivilligorganisationers arbete
med kampanjer och massmediaengagemang.
På länsnivå är det viktigt att myndigheter samverkar
både sinsemellan och med frivilligorganisationer och
företag. Då myndigheter sällan i sina instruktioner uppdras
till samverkan på detta sätt bortfaller ibland ansvaret för
själva samordningen och kontakten mellan länen för
trafiksäkerhetsarbete av intresserade aktörer.
Länens trafiksäkerhetsförbund har sedan gammalt goda
kontakter med såväl frivilligorganisationer som regionala
organ såsom landsting. Länens trafiksäkerhetsförbund
utför därför på många platser ett gott och ideellt arbete.
Förbunden bör därför kunna användas i större utsträckning
för samverkan i trafiksäkerhetsarbetet mellan ideella
organisationer och länsmyndigheter.
Statsförvaltningens rationalisering
Med denna organisatoriska uppläggning kan också en
realistisk fördelning av ärenden inom statsförvaltningen
komma till stånd, och därvid bortfaller behovet av det
nuvarande trafiksäkerhetsrådet. Detta har enbart utgjort en
kontaktbas mellan myndigheter och några centrala
organisationer med ansvar inom trafiksäkerhetssektorn.
Dessvärre har rådets överväganden inte medgivit beslut i de
egna organen med utgångspunkt från de sammanställningar
rådet gjort. Istället kan det rådgivande organet utgöras av
en referensgrupp, en trafiksäkerhetsdelegation.
Genom att på ett helt nytt sätt effektivisera
myndigheternas trafiksäkerhetsarbete kan också en lång
rad av de idag till TSV centraliserade arbetsuppgifterna
överföras till respektive fackverk. Som exempel kan anges
att bilregistret överflyttas till rikspolisstyrelsen som ändå är
den största avnämaren. Ett annat exempel är
trafiksäkerhetsforskningen där dubbelarbete kan undvikas
genom att VTI får ansvar för hela området.
Målet måste vara att uppnå en trafiksäkerhetsnivå som
statsmakterna fastställt och samtidigt organisera
verksamheten till en lägre kostnad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att trafiksäkerhetsverket läggs
ned och ej slås samman med vägverket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrätta en särskild
trafiksäkerhetsinspektion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att flertalet av
trafiksäkerhetsverkets nuvarande förvaltningsinriktade
verksamheter läggs över på andra myndigheter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det statliga engagemanget i
NTF avvecklas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att införa ''det ideella
trafiksäkerhetsrådet'',
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av länens
trafiksäkerhetsförbund för ökad samverkan mellan ideella
organisationer och myndigheter.
Stockholm den 27 januari 1992
Elver Jonsson (fp)
Hans Lindblad (fp)