Det finns ett klart samband mellan hastigheten och trafikens utsläpp av kväveoxider (NOx) och koldioxid (CO2). Lägre hastigheter ger minskade utsläpp av NOx och CO2. Det vetenskapliga underlaget för sambandet mellan hastigheter och utsläpp finns i en rapport från naturvårdsverket (Naturvårdsverket 1987. ''Hastighet, föroreningsutsläpp, bensindrivna bilar''. Rapport 3276). Undersökningen är gjord på 60 bilar av årsmodell 1977--87, representativa för den dåvarande svenska bilparken. Därtill testades sex bilar försedda med katalytisk avgasrening. Flera europeiska undersökningar bekräftar naturvårdsverkets resultat.
Katalysatorer inte allt
När det gäller utsläppen av NOx så minskar hastighetens betydelse i takt med att katalysatorbilarnas andel av fordonsparken ökar. I katalysatorbilarna är nämligen inte NOx-utsläppens koppling till hastigheten lika markerad som i de fordon som saknar sådan rening.
Koldioxidutsläppen däremot påverkas inte av katalysatorrening. Det beror på att bränsleförbrukningen och därmed utsläppen av växthusgasen koldioxid ökar kraftigt med hastigheten. Framför allt beror detta på ökat luftmotstånd och detta gäller oavsett om bilen har katalysatorrening eller inte.
Totalt kommer ca 200 000 ton NOx från vägtrafiken. Inför trafiksäkerhetsverkets beslut 1989 att sänka den tillåtna hastigheten på ca 60 mil motorväg gjordes bedömningen att det skulle medföra en minskning av NOx- utsläppen med i storleksordningen 2 000 ton. Minskningen av vägtrafikens totala utsläpp skulle alltså bli ca 1%. Effekten av sänkningen är på grund av katalysatorbilarna idag mindre, kanske 1 500 ton per år. Någon mer detaljerad beräkning finns inte.
Spelar roll
Är då ca 1% mycket eller lite? Mäter man det per icke- katalysatorrenad bil så innebär en hastighetsminskning från 110 till 90 km/tim en minskning av utsläppen med ca 40%. Det verkar mycket. Sätter man sänkningen av hastigheten på 60 mil motorväg från 110 till 90 km/tim i relation till det totala kvävenedfallet i Sverige så är minskningen någon promille. Det kan verka lite.
Men det är viktigt att inse att i dagens allvarliga situation så är varje åtgärd betydelsefull. Det gäller inte minst om den, som i fallet med hastighetssänkningen, får omedelbar effekt. Dessutom är det ju så att ingen annan åtgärd ger så positiv effekt i förhållande till kostnaden som just en hastighetssänkning. Samhällsekonomiskt är hastighetssänkningar, beroende på bränsleförbrukning, slitage, olyckor etc, en lönsam affär även om man inte räknar in miljövinsten.
Ta ansvar
I det internationella miljöarbetet framstår det idag som allt klarare att det framför allt är de rika länderna som måste ta ett ansvar. Det är de rika länderna som i stor utsträckning är orsak till de stora miljöproblemen som ozonuttunningen, kemikaliespridningen och växthusproblemet. Tredje världens länder kräver med allt starkare stämma att de rika länderna måste ändra sin livsstil om problemen ska kunna lösas. Det är i det perspektivet vi ska föra diskussionen om hastighetssänkningen på de svenska vägarna -- en angelägen sänkning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hastigheten och miljön.
Stockholm den 27 januari 1992 Lennart Daléus (c)