I jämförelse med andra länder är den svenska bilparken i dag tämligen ålderstigen. Drygt 40 % av personbilarna är över 10 år gamla. Ca 15 % är över 16 år.
Bilprovningens statistik visar att antalet anmärkningar vid kontrollbesiktningen ökar med fordonens ålder. I fråga om personbilar underkändes t.ex. 1990 4 % av de två år gamla och över 33 % av bilarna som var 10 år och äldre. Av tvååringarna fick 18 % en eller flera anmärkningar vid besiktningen, av 10- åringarna över 70 %.
Det finns således mycket som talar för att man bör höja besiktningskraven och överväga kortare kontrollintervall för de äldre bilarna. Kommunikationsministern har nyligen uttalat att kontrollen av yngre bilar kan dras ned, medan kontrollen av de äldre bilarna bör intensifieras. Det finns dessutom särskild anledning att betona konsumentaspekten i detta sammanhang.
Köpare av begagnade bilar har helt klart fått ett förbättrat konsumentskydd genom den obligatoriska varudeklarationen. Gränsdragningen vid ett försäljningspris av 15 000 kronor gör emellertid att de ekonomiskt svagaste konsumenterna inte blir delaktiga av det förbättrade skyddet. Det sker en omfattande handel med billigare bilar, ofta utanför den reguljära bilhandelns ramar.
För att förbättra situationen för de ekonomiskt svagaste bilkonsumenterna är det motiverat att ställa kravet att den äldre begagnade bilen skall vara godkänd vid kontrollbesiktning inom kort tid före ett ägarbyte. Många köpare av billiga bilar har ingen eller liten erfarenhet av skicket hos de fordon som finns inom ekonomiskt räckhåll för dem. Ofta rör det sig om ungdomar som köper sin första bil. Den som köper sin första bil har säkert ofta en alltför optimistisk uppfattning om vad det kostar att ha bil, och har sällan avsatt sådana ekonomiska reserver att den billiga bilen kan repareras, när behov av detta uppstår.
De billigaste bilarna kan byta ägare ett stort antal gånger i slutet av sin ekonomiska livstid. De är då ofta i dåligt skick och att söka dölja deras skavanker för köparen är ofta mer motiverat för säljaren än att göra erforderliga reparationer. Det finns skäl att anta att detta gäller såväl vid handel mellan privatpersoner som inom den s.k. buskhandel som bilhandlare med kontoret på fickan bedriver.
Ett krav på obligatorisk kontrollbesiktning inom t.ex. tre månader före ägarbyte för bilar över 10 års ålder skulle sanera buskhandeln med de billigaste bilarna. Det kan förutsättas att bilarna företrädesvis skulle byta ägare i omedelbar anslutning till en godkänd periodisk besiktning, varför antalet tillkommande besiktningar torde bli mindre än antalet ägarbyten. Dessa besiktningar vore emellertid till fördel för både trafiksäkerheten och miljön. En betydande förbättring av de ekonomiskt svagaste bilkonsumenternas situation skulle åstadkommas i och med att risken för dyra reparationer omedelbart efter köpet skulle minska. En betydelsefull indirekt effekt skulle bli en snabbare utskrotning av de sämsta bilarna, som det inte längre bedöms vara lönsamt att sätta i stånd.
En obligatorisk överlåtelsebesiktning av bilar över 10 års ålder bör därför införas snarast möjligt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en obligatorisk överlåtelsebesiktning av personbilar som överskridit tio års ålder.
Stockholm den 22 januari 1992 Nils T Svensson (s) Gunnar Nilsson (s)