Behovet av en upprustning av regionens vägnät är stort.
Det handlar bl.a. om att förstärka vägarna så att de får en
kapacitet motsvarande de krav som ställs för att industrin
och turismen skall kunna vidareutvecklas. Tjälskador
försvårar ofta råvarutransporter under långa perioder -- till
förfång för näringslivet i regionen. Goda kommunikationer
är en förutsättning för fortsatt positiv utveckling av
näringslivet i dessa utsatta områden. För huvudparten av
regionen finns inga andra transportmedel än
vägtransporter.
Det har under mer än en tioårsperiod varit en stor
eftersläpning när det gäller nödvändiga investeringar i
vägnätet. Det är därför välmotiverat att regionen får en
större andel av den ökade ram som riksdagen kan komma
att besluta om.
I den nu allt svårare arbetsmarknadssituationen torde en
tidigareläggning av regeringens infrastruktursatsningar
ligga väl i linje med regeringens allmänna politik. En
offensiv satsning på vägarna i Värmland och Dalsland skulle
komma dessa regioner till gagn.
Det är viktigt att iståndsätta och vidmakthålla
beläggningarna, men det är också viktigt att fortsätta
belägga vältrafikerade grusvägar ute i bygderna. Även äldre
svaga broar behöver förstärkas och byggas om.
Enligt vår mening är offensiva satsningar i infrastruktur
ett gott exempel på den strävan till mobilisering av lokala
resurser, som vi länge efterlyst i regionalpolitiken.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av upprustning av
vägnätet i Värmland och Dalsland.
Stockholm den 23 januari 1992
Isa Halvarsson (fp)
Elver Jonsson (fp)