Det talande uttrycket ''kungsådra'' fanns med i svensk
lagstiftning till rätt nyligen. En kungsådra var den del av en
älv, ström eller ett sund som skulle hållas öppen och inte fick
stängas till eller byggas igen.
Stockholms viktigaste kungsådra är förstås stora
segelleden mot Saltsjön. Inget hinder har hittills fått hejda
dess vattenflöde.
De senaste åren har dock förespråkarna för en motorväg
mellan Nacka och Djurgården, den s.k. Österleden eller
rättare sagt Djurgårdsleden, föreslagit att en sådan led
skulle byggas i form av ett betongrör genom vattnet,
ungefär halvvägs ner från vattenytan. Detta rör skulle ha en
höjd av drygt fem meter och vila på ett stort antal pålar,
nedslagna i den dyiga bottenävjan.
Skälet till att man föreslagit en sådan konstruktion är att
det är så långt ner till fast botten, att man med en riktig
tunnel skulle ha fått mycket långa nedfartssträckor och
därmed höga kostnader. Förslaget innebär dock att man gör
ett stort ingrepp i kungsådran och skapar allvarliga
miljöproblem, helt bortsett från dem som utsläppen av
avgaser medför, bl.a. vid Kaknäsområdet.
Ett är att betongröret skulle stoppa eller kraftigt minska
vattenutflödet vid de vattendjup, där avloppsvattnet från
Henriksdals och Bromma reningsverk strömmar förbi den
aktuella platsen. Enligt uppgifter från Stockholm Vattens
recipientkännare har företaget ännu inte analyserat hur
stora problemen skulle kunna bli, ''eftersom man inte trott
att det skulle kunna byggas någon Österled''.
Det finns ändå vissa möjligheter till modellstudier och
beräkningar vid olika strömförhållanden och vattenstånd. I
vilka fall avloppsvattnet kan tvingas upp till ytan, invid
Waldemarsudde eller Danvikshem, är alltså obekant, likaså
om vi kan räkna med fortsatt fiske i Stockholms ström.
Ett annat miljöproblem är effekterna av den planerade
pålningen i bottenslammet. Österledskonsortiet uppges
också föreslå en muddring för att något kompensera
minskningen av kungsådrans tvärsnitt. I detta bottenslam
finns dock stora mängder tungmetaller och andra
miljögifter som under århundraden släppts ut från
beckbruk, oljeslagerier och andra stockholmsföretag. En
pålning/muddring skulle därför kunna få mycket allvarliga
följder.
På senare tid har även alternativ diskuterats. Ett av dem
är att bygga i bottenslammet. Konsekvenserna blir då de
som beskrivits ovan eftersom muddring blir nödvändig.
Samma miljökrav bör ställas för Österledens passage
genom Stockholms kungsådra som för Öresundsbron.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Österledens hot mot Stockholms
kungsådra.
Stockholm den 22 januari 1992
Christina Linderholm (c)