Motion till riksdagen
1991/92:T308
av Kenth Skårvik (fp)

Europaväg 6


Utbildning, forskning och en väl utbyggd infrastruktur
med goda vägar och järnvägar är av utomordentlig
betydelse för en regions utveckling. Västsverige, strategiskt
välbeläget mellan Norge, Danmark och kontinenten,
behöver en bra infrastruktur som en viktig förutsättning för
en bättre framtid med full sysselsättning, differentierat
näringsliv och bostadsval i närheten av fungerande
transportleder.
Trots att resandet i Sverige, oavsett transportsätt, varit
föremål för avgiftsbeläggning av olika slag, har det totalt
sett ökat hela tiden. Idag reser varje svensk i genomsnitt 40 km 
om dagen. Prognosen för år 2020 pekar på 50 km 
om dagen.
Det är tacknämligt att övertonerna i den trafikpolitiska
debatten nu är på retur. De flesta verkar vara överens om
att olika trafikformer kompletterar varann. Ett uttryck
härför är att Bohuslänets riksdagsledamöter gemensamt
agerar för en utbyggnad av Bohusbanan och anslutning till
det norska statsbanenätet, samtidigt som det råder en bred
samsyn om behovet av upprustning av Europaväg 6 genom
Bohuslän.
Som representant för folkpartiet liberalernas väljare i
Bohuslän har jag i riksdagen och i andra sammanhang talat
för vikten av att Europavägen genom Bohuslän byggs färdig
i sin helhet. Efter hösten 1991, sedan etappen St Höga--
Lyckorna färdigställts, nödgas såväl vägmyndigheter som
politiker konstatera att pengar saknas till fortsatt
utbyggnad. I första hand är det delen Lyckorna/Ljungskile--
Forshälla--Sunninge--Torp som är aktuell.
Budgetpropositionen innehåller inte några satsningar för
denna del av E6, men jag litar till att regeringen
återkommer härom senare under riksdagsåret.
I ett sammanhang som detta vill jag ytterligare något
motivera varför E6 bör byggas klar genom Bohuslän.
Utöver framförda skäl i motionens inledning, så tillkommer
flera. Ett är att E6 är en kontinental led, det är också
Norges naturliga vägförbindelse med kontinenten. En bild
av vägens betydelse för folk och näringsliv ger tullstatistiken
för Svinesunds tullstation besked om. Under 1991 hade 86 214 
lastbilar med sig 1,4 milj.
ton 
gods från Norge till Sverige. Totalt registrerade
svenska tullen 114 715 
lastade och olastade ekipage. 2,2 milj. 
personbilar rullar från Norge till Sverige varje år.
Trafiken från och till Norge befar en Europaväg som i
dess sträckning riksgränsen -- Uddevalla har en kvalitet och
standard som på vissa avsnitt är sämre än många länsvägar.
Trafikintensiteten, inte minst under sommaren, och den
växlande vägstandarden leder till ett stort antal olyckor, och
vissa vägavsnitt toppar landets olycksstatistik. Det är
klarlagt att det överslagsmässigt inträffar en olycka var
femte timme. Under åren 1980--88 kostade olyckorna
Bohuslänet fyra miljarder kronor, 247 dödade, 1 800 
svårt skadade och 2000 lindrigt skadade. Det
inträffar mer än dubbelt så många olyckor på denna del av
E6 som på övriga Europavägar. De flesta olyckorna
inträffar under sommarhalvåret.
Finansieringsfrågorna vid väg/järnvägsutbyggnader har
under senare år fått en ny dimension, genom möjligheter att
ta ut väg/passageavgifter. Riksdagen har i tidigare
sammanhang uttalat sin anslutning härtill. Jag ser vägtullar
som en sista utväg, om det är en förutsättning för att ett
projekt överhuvudtaget kan komma till stånd.
Det är förståeligt om en stor opinion menar att de 40 miljarder 
kronor som bilisterna/trafikutövare idag
levererar in till statskassan i form av avgifter och skatter
räcker som tribut till det allmänna, särskilt som endast 15 miljarder 
går tillbaka till trafiken.
När det gäller Europavägens dragning förbi Uddevalla,
har vägmyndigheter, länsstyrelse och Uddevalla kommun
utgått från en bro över Sunninge sund. Jag ansluter mig till
detta förslag, men om ingreppen i miljö och natur blir
mindre med en tunnel och kostnaderna likvärdiga eller
mindre, bör vägmyndigheten överväga tunnelalternativet.
Det som f n framstår som mest angeläget är att få loss
pengar till delsträckorna Lyckorna--Ljungskile norr där
vägverket räknat med att starta bygget under våren 1992,
för en kostnad av 300 milj.kr. 
Projektet omfattar i stort sett delen genom
Ljungskile samhälle, där f
ö vägen är nedsänkt i passagen över Ljungskileviken.
Utbyggnad och modernisering av vägnätet är i hög grad
en förutsättning för utveckling av hela länet. Delar av
Bohusläns vägnät är i akut behov av underhåll och
upprustning. Bohuslän bör därför få ökad andel av de
medel till vägnätet som regeringen aviserar.
Ett annat skäl till satsning på kommunikationer och i
detta fall Europaväg 6 är den lågkonjunktur som sätter sin
prägel på även denna del av landet. Göteborgs och Bohus
län är en av de regioner som är värst drabbade av
arbetslöshet; i särskild grad gäller detta Uddevalla och
norra länsdelen, där enstaka kommuner har upp till 7 % 
arbetslösa. Att bygga vägar och satsa på övrig
infrastruktur genererar många jobb i närområdet. För
staten och skattebetalarna är det en god affär att göra
investeringar av detta slag under en lågkonjunktur med
möjligheter att pressa priser och göra förmånliga
upphandlingar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av Europaväg
6 genom Bohuslän till motorvägsstandard fram till
riksgränsen Sverige/Norge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om snar igångsättning av delprojekt
genom Ljungskile samhälle och att medel beviljas härför,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om byggstart för etapp
2 Ljungskile norr--Sunningesund--Torp, innebärande
bro eller tunnel vid passagen av Byfjorden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det sysselsättningspolitiska läget
i Bohuslänet.

Stockholm den 21 januari 1992

Kenth Skårvik (fp)