För Sjuhäradsbygden är det viktigt att jord, skog och
småindustri har en bra utveckling. Teko är i de flesta
sjuhäradskommuner den dominerande industrin och tekos
bekymmer är därför också ett bekymmer för oss som bor
och lever här.
I denna motion kommer jag framförallt att ta upp
satsningar för att förbättra vägar och
järnvägsförbindelserna inom och till vår bygd, jag lägger
också förslag om högskolan.
Vad beträffar teko kommer en gemensam motion att
väckas, undertecknad av samtliga partier som representerar
Sjuhäradsbygden. I den motionen lägger vi förslag om
förändringar av den svenska tekopolitiken. Vi begär att de
svenska tekoföretagen får samma förutsättningar som
företag inom EG. Därför tar jag inte upp något om teko i
denna motion.
Däremot vill jag ta upp problemen med den offentliga
upphandlingen av tekovaror. De offentliga köpen av
tekoprodukter hamnar i allt för stor utsträckning utanför
landets gränser. Ofta handlar det inte om så stora skillnader
i det pris som betalas och det pris som en svensk tillverkare
skulle ha behövt. Gör man en totalbedömning utifrån totala
samhällsekonomiska effekten blir troligen ett köp av en
importerad produkt negativ för vårt land. Det skulle säkert
ofta ha varit fördelaktigare att köpa varorna i Sverige. Nu
befinner sig de svenska tekoföretagen i en besvärlig
situation, människor blir arbetslösa, företag läggs ner och
försvinner. I och med att tekoarbetare och företagsledare
slutar inom teko försvinner den kompetens vi har inom
tekoområdet och så småningom är den trygghet och
säkerhet som ett eget tekokunnande innebär borta. Jag
anser att såväl stat, landsting som kommuner skall ta större
hänsyn till de konsekvenser som jag nämnt här när man gör
uppköp av tekoprodukter. I dagsläget tillkommer dessutom
arbetslöshetsrisken, att få en produkt några kronor billigare
från en importör måste vara ett sämre alternativ när man
samtidigt gör svenska tekoarbetare arbetslösa.
Småföretagens situation är viktig för hela landet men
speciellt för vår bygd. Det är en kombination av
jordbruksbygd och småföretagsamhet som gjort
Sjuhäradsbygden till den levande bygd den är. För
småföretagen har betydande förbättringar redan kommit
genom borttagandet av skatten på arbetande kapital,
slopandet av skogsvårdsavgiften och ytterligare förslag
kommer under våren. Det är en viktig attitydförändring
gentemot små och medelstora företag som den nya
fyrklöverregeringen inlett.
Jordbruk och skog har liksom andra näringar svårt i en
besvärlig konjunktur. Den omställning som inletts och
osäkerheten om vilka förutsättningar vårt jordbruk här i
Sjuhäradsbygden kommer att få vid ett EG-inträde, gör
läget bekymmersamt. Jordbruksministern har tillsatt en
omställningskommission som skall lägga förslag för att
skapa trygghet och framtidstro inom näringen. För i
Sjuhäradsbygden är det viktigt att de förutsättningar som
finns för jordbruket är sådana att unga människor vågar
satsa på jordbruk.
Energifrågorna är viktiga på många sätt. För att få en
bättre miljö är det nödvändigt att ändra vår
energianvändning. Vi måste minska användningen av olja,
kol och kärnkraftsbaserad energi och i en ökad utsträckning
använda förnyelsebara energiformer. För Sjuhäradsbygden
kan en satsning på biobränslen från skogen och åkern ge
många arbetstillfällen.
Vägar
Väganslaget måste fördelas mer rättvist än vad som
skedde under den socialdemokratiska regeringstiden.
Fördelningen måste bli sådan att Älvsborgs län och
Sjuhäradsbygden får mer vägpengar. Det
arbetsmarknadsläge som kommer att finnas under det
närmaste året motiverar också nya satsningar på
vägbyggande och vägupprustning. Centerpartiet har på
många sätt försökt att få väginvesteringarna att öka och
dessutom att de i större utsträckning användes till att
förbättra de mindre vägarna.
För Sjuhäradsbygden finns det behov av satsningar på
riksvägar. Arbetet på 41-an kommer snart igång igen, denna
gång är det nödvändigt att arbetet slutförs. Riksväg 27
behöver få en bättre anslutning till Borås, en investering
som bör komma snarast.
Länsvägnätet har många brister. Centerpartiet gjorde
under 1991 en sammanställning av reparations- och
nybyggnadsbehoven på vägarna i Sjuhäradsbygden och det
visade sig att de var mycket stora. I samtliga kommuner
finns många vägar med låg standard. Detta är en hämmande
faktor för dessa bygder att utvecklas. Nu när det är
arbetslöshet bör investeringar i vägar vara ett bra sätt att
skapa sysselsättning och samtidigt göra något som alla
kommer att ha nytta av när konjunkturen går upp igen.
Vägpengarna borde i större utsträckning komma att
investeras på mindre vägar och grusvägar. Regeringen har
också gett vägverket möjlighet att ompröva utformningen
av de projekt som ska finansieras via anslaget för
infrastruktursatsningar. En ganska stor del av de anslagna
pengarna kan på det sättet bli lediga för annan användning.
Jag anser att det är viktigt att dessa pengar utnyttjas till att
förbättra det mindre vägnätet. Det bör ges utrymme för ett
ökat anslag till Sjuhäradsbygdens dåliga vägar. Det finns
många grusvägar som måste förbättras och beläggas.
Järnvägar
Det våras för järnvägsåkandet, de satsningar som gjorts
på riksnätet har gett bra resultat. Det är en bra utveckling
som har startats och som måste fortsätta och utvecklas så att
även de mindre banorna får en tätare och snabbare trafik.
Pendeltrafik till befolkningscentra och mellen
befolkningscentra är också viktiga satsningar.
Att begränsa bilåkandet är kanske den effektivaste
åtgärden för att få en bättre miljö. Därigenom minskar de
miljöstörande utsläppen och därmed bör försurningen i
naturen kunna minskas. Försurningen är ett allvarligt
problem för skogen i våra bygder, den tar skada. Allvarlig
är också försurningen av våra vatten i sjöarna och
vattendragen liksom för grundvattnet. Skall bilåkandet
kunna minskas är det nödvändigt att göra tåget till ett bra
alternativ inte bara för persontrafik utan också för att locka
över mer godstransporter på järnvägen. Betydligt mer av
det gods som idag transporteras på våra vägar kunde istället
transporteras på järnväg. För att det skall bli möjligt måste
SJ ändra en del på sitt sätt att arbeta.
SJ har visat en obenägenhet att ge företag i bygden den
service som bra godstransporter innebär. Om nu inte SJ
klarar att plocka ihop gods från olika företag efter
järnvägsnätet borde man lämna ut det till privata företag
som kunde utföra detta arbete. När godset finns ihopsamlat
kan det kopplas till SJ:s tåg. Många av de tunga
transporterna, som är ett hinder på vägarna, för andra
trafikanter, släpper ut mycket föroreningar och sliter på
vägarna, borde gå på järnväg.
Skall det vara möjligt att få fler människor att åka tåg
och företagen att välja järnvägen för sina transporter krävs
investeringar i järnvägar och rullande materiel. Nu när
staten skall sälja ut företag anser jag att det är rimligt att
använda dessa pengar till nya investeringar. Järnvägar är en
långsiktig investering och borde vara ett bra
investeringsobjekt för dessa pengar.
Nu när arbetslösheten är stor och det finns en stor
byggkapacitet som inte utnyttjas, då borde det även vara
möjligt att låna pengar för att tidigarelägga
järnvägsinvesteringar.
Pendel till Göteborg
Pendeltrafik till Göteborg skulle ge en kraftig förbättring
av kollektivtrafiken mellan Borås och Göteborg. De
investeringar som måste göras är väl använda pengar. Först
när det finns ett tågalternativ som är lika bra som bilen, för
den som pendlar till Göteborg, kan vi räkna med att man
tar tåget istället för bilen. En satsning på trafiken mot
Göteborg skulle dessutom bli en början på förverkligandet
av en Götalandsbana.
Götalandsbanan
Som sagts tidigare, de satsningar på järnvägen som gjorts
är bra och de som planeras i Mälardalen och kring
Stockholm är bra, men för oss i Sjuhäradsbygden är den
tänkta Götalandsbanan mycket viktig.
En bana med den sträckning som planerats, från
Göteborg över Borås, Jönköping, Linköping, Norrköping
och till Stockholm skulle ge hela Sjuhäradsbygden drastiskt
kortare restid till såväl Stockholm som Göteborg. En sådan
förbättring av kommunikationerna skulle få mycket stor
betydelse för alla företag som finns i bygden. Det skulle
också bli mycket lättare att få ny företagsamhet att växa
fram.
Götalandsbanan skulle knyta samman fyra av landets
största centra, Norrköping, Linköping, Jönköping och
Borås, och direkt beröra 900 000
människor. Räknar man in ändpunkterna Göteborg
och Stockholm kommer en Götalandsbana att ge omkring 4
miljoner människor tillgång till en mycket bättre
interregional resemöjlighet.
Götalandsbanan bör vara en bra investering, med det
resandeunderlag som finns efter banan. De restider från
samtliga orter efter banan till Stockholm och Göteborg
kommer att bli mycket konkurrenskraftiga med flyget.
Genom en sådan här investering är jag övertygad om att det
totala resandet med tåg kommer att öka.
Sedan två år tillbaka har ett tiotal av banan direkt
berörda kommuner gemensamt gjort ett stort arbete med
att utreda de fysiska och ekonomiska förutsättningarna.
Kommunerna har i sin planering och i sina översiktsplaner
arbetat in ett förverkligande av Götalandsbanan.
Jag anser det angeläget att statsmakterna nu fattar beslut
som gör att planering och projektering av banan kan starta.
Som tidigare påpekats i denna motion kan banan mellan
Göteborg och Borås ges en sådan standard att den blir ett
första steg i ett förverkligande av den eftertraktade
Götalandsbanan.
Övriga järnvägsförbindelser
Järnvägen Borås--Herrljunga och vidare till Vänersborg
har en viktig uppgift att klara kollektivtrafiken mellan
länets två största befolkningcentra. Investeringar i banan
och i den rullande materielen är nödvändiga för att ge en
bra trafikservice.
Kust-till-kustbanan är en viktig förbindelse mellan
västkusten och östkusten. Med en snabb förbindelse mellan
Borås och Stockholm kan Kust-till-kustbanan också få
betydelse som matartrafik till Stockholmståget på
Götalandsbanan. Det är mycket angeläget med en tätare
trafik på banan.
Högskolan
Högskolan i Borås är viktig för Sjuhäradsbygdens
utveckling. Centerpartiet har varit pådrivande för att få
tillräckliga resurser till de små högskolorna. Uppbyggnaden
har gått steg för steg och utvecklingen fortsätter. Ett viktigt
steg var möjlighet till forskning och tilldelning av
forskarresurser vid de mindre högskolorna. I årets
budgetproposition är högskolorna ett av de områden där
det ges mer resurser för att utveckla dessa högskolor. Det är
en medveten satsning för att hjälpa till med utvecklingen i
hela Sverige. Högskolan i Borås har fått en allt viktigare
funktion efterhand som den byggts ut och det finns ännu ett
antal ämnen och utveckling av kurser som är önskvärda. I
årets motion skall jag inskränka mig till att föreslå en
utvidgning av tekoutbildningen till 3 år för ett par
utbildningar.
Treårig textilutbildning
De båda utbildningarna textilingenjörslinjen och
textiloch konfektionslinjen föreslår jag skall förlängas med
ett år till tre år. Då kan dessa utbildningar avslutas med en
kandidatexamen. En sådan utvidgning av dessa
utbildningar är viktig av flera skäl.
Utländska motsvarigheter till dessa båda tekolinjer är
genomgående minst treåriga och leder fram till en
akademisk grundexamen. Som den svenska utbildningen är
nu är den för kort för att kunna ingå i utbytesprogram med
andra länder. Utländska studerande får inte tillgodoräkna
sig svenska kurser, som en del i sin egen grundutbildning.
Den nuvarande utbildningen ger otillräcklig grund för
svenska studerande att gå vidare till mastersutbildning i
andra länder. Med ett närmare samarbete i Europa inför
dörren, både inom utbildning och andra områden, borde
det vara naturligt att göra svenska utbildningar sådana att
de kan inordnas i ett större utbildningsutbyte med andra
europeiska länder.
För den som vill fortsätta och gå en forskarutbildning ger
inte den nuvarande tekoutbildningen, i dessa ämnen,
behörighet att göra det. Detta är mycket allvarligt eftersom
de studerande på de båda tekolinjerna är viktiga
rekryteringsgrupper för framtida forskarutbildning inom
tekoområdet. Det har rått en hård konkurrens om
utbildningsplatserna på tekolinjerna vilket lett till att de
studerande på dessa linjer är mycket kvalificerade. Den
begränsning som nu finns till två år är ett slöseri med
kompetens.
Högskolan har tagit fram kursplaner för treåriga
tekolinjer. Redan till hösten anordnas, med medel från LIF-
anslaget, ettåriga påbyggnadskurser för dem som hittills
gått igenom tvåårig utbildning. De resurser som finns i detta
anslag är otillräckliga, högskolan i Borås har avsevärt lägre
LIF-anslag än motsvarande mindre högskolor. Ledningen
vid högskolan har dock bedömt värdet av dessa
påbyggnadskurser så stort att man trots knappa resurser
beslutat sig för att ge de tekostuderande denna möjlighet.
Påbyggnadskursen är sådan att kraven för
forskarförberedande utbildning är uppfyllt.
Jag föreslår att de båda tekolinjerna görs treåriga och att
Högskolan i Borås, av de utökade resurserna till högskolan,
redan 1992/93 tillförs resurser för detta. De LIF-resurser
som tas i anspråk för påbyggnadskurserna kan då åter
användas för sitt rätta ändamål. Antalet årsstudieplatser på
det tredje året bör vara 60.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den offentliga upphandlingen av
tekoprodukter samt att mer av det som köps skall vara
producerat inom landet,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbättringar av riksvägarna 41
och 27,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att mer medel av väganslag och
resurser mot arbetslöshet används för att förbättra vägnätet
i Sjuhäradsbygden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beläggning av grusvägar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsning på tågpendel Borås--
Göteborg,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbättring av Herrljungabanan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ställningstagande för ett snart
förverkligande av Götalandsbanan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att redan budgetåret 1992/93
göra textilingenjörslinjen och textil- och konfektionslinjen
vid högskolan i Borås treåriga.2
Stockholm den 27 jannuari 1992
Lennart Brunander (c)
1 Yrkande 1 hänvisat till FiU