På Södertörn ligger Botkyrka med 68 800 invånare, Haninge med 63 605, Huddinge med 74 138, Nynäshamn med 22 252, Salem med 12 701, Södertälje med 81 678 och Tyresö med 34 329 invånare, sammanlagt 357 503 invånare. Det är fler än vad de flesta län i vårt land kan skryta med.
Räknar man dessutom in de sydligaste församlingarna i Stockholms stad vilka socialt och kommunikationsmässigt tillhör samma region (framförallt Farsta, Vantör och Skärholmen) kan endast Malmöhus län komma upp i högre befolkningstal.
Ändå betraktas väldigt sällan de olika delarna av Stockholms län för sig, utan ett genomsnittsperspektiv används.
Stockholms län präglas av obalanser, stora och svåra obalanser. Det handlar om stora skillnader på några av livets allra viktigaste områden -- social välfärd, ekonomisk standard, hälsa, utbildning och arbetsmarknad.
På Södertörn råder i många avseenden sämre förhållanden än genomsnittligt i Stockholms län. Arbetslösheten är högre, skattekraften lägre, ohälsotalen högre, utbildningsnivån är lägre, kommunikationerna i många avseenden sämre. Listan kan göras lång.
De allra viktigaste orsakerna till obalanserna i Stockholmsregionen hittar man på regionens arbetsmarknad. Eftersom staten är en av de största arbetsgivarna i regionen har staten också ett stort ansvar. Statens mycket ensidiga lokalisering av arbetsplatser till innerstaden, Solna och Sundbyberg är en bidragande orsak till obalansen. Eftersom staten också är stor kund hos många företag har dessa företag ofta förlagt sin verksamhet i samma områden som staten med förstärkt obalans som följd.
Infrastrukturen har byggts ut för att bl.a. passa näringslivets behov. Den har därför blivit bäst där de flesta företagen redan finns. Därmed medverkar infrastrukturen till att ytterligare förstärka obalanserna. Utvecklingen av Frescati, innerstaden och Solna till centra för universitet och högre utbildning och Arlanda till storflygplats är andra faktorer som starkt verkar i denna riktning.
Staten har alltså genom sin roll ett tungt ansvar för situationen. Obalanserna är så djupgående och berör så många människor att de även av det skälet är ett nationens problem. Samtidigt är det i mångt och mycket upp till lokala politiker, näringslivet och myndigheter att ta tag i situationen. Den känsla av uppgivenhet som ofta präglar företrädare för Södertörnskommunerna måste vändas i optimism och framtidstro.
En lång rad faktorer ger löften om en ljusnande framtid. Baltikums självständighet, det kommunistiska systemets sammanbrott, Tysklands enande och den förestånde EG- anslutningen är förändringar som kommer att få mycket stor betydelse för den region vi lever i och kommer att ge Södertörn alldeles speciella möjligheter.
Det ger inte bara basen till en ny allmän ekonomisk blomstring utan gör också att Östersjöområdet framstår som en ny alldeles särskilt intressant och dynamisk del av Europa. Plötsligt ligger Södertörn på stranden till ett av Europas ekonomiskt sett allra hetaste områden.
Knappast någon utveckling kommer av sig själv, men med hårt, målmedvetet arbete av inblandade aktörer såväl lokalt, regionalt som statligt är våra möjligheter lysande.
Kommunikationer
För att förbättra vardagen för Södertörnsborna, kunna attrahera näringslivet och förbättra miljön krävs utbyggnader av kommunikationerna för både kollektivtrafik och bilar.
Idag möts två stora motorvägar i Södertälje. Därifrån har de sedan gemensam sträckning de tre milen in till Stockholm. Det är en säkerhetsrisk. Om något händer på sträckan Södertälje--Stockholm medför detta svåra störningar i hela Storstockholm. Den nedrasade motorvägsbron i Södertälje häromåret är en bra illustration, men problem kan uppstå på grund av långt mindre olyckor. Brådskande transporter, ibland med livsviktiga uppgifter, riskerar att inte komma fram.
E3/E4 har idag kapacitetsproblem och dessa kommer att öka ytterligare de närmsta åren till priset av fördyringar och ännu större miljöproblem om inget görs. En ''E4 syd'' skulle både förbättra säkerheten och lösa kapacitetsproblemen. Dessutom skulle hela östra Stor-Stockholm få radikalt förbättrade transportmöjligheter och det skulle rent allmänt bli lättare att nå en punkt norr om Stockholm från en punkt i södra Sverige. ''E4 syd'' skulle vika av från E4 i närheten av Vagnhärad och via Himmerfjärden ansluta till väg 73 i trakten av Landfjärden.
Alldeles särskilt intressant skulle en ''E4 syd'' vara för östra Södertörn. Det är helt klart att den karaktär av återvändsgränd som samhällena utefter Nynäsvägen och Nynäsbanan har är ett handikapp för utvecklingen i denna del av regionen. Särskilt accentuerad är denna karaktär i ljuset av utvecklingen av en framtida Mälarregion. Ska kommuner som Haninge, Tyresö och Nynäshamn kunna hävda sig i denna utveckling måste infrastrukturen förbättras. Den positiva betydelsen av en ''E4 syd'', som skulle integrera detta område med europavägnätet kan knappast överskattas.
En mycket viktig effekt är också att Nynäshamns hamn skulle få starkt förbättrad konkurrenskraft. Utbyggnaden av Nynäsvägen till Fors och Haningeleden ser ut att enligt Dennisöverenskommelsen bli av under de närmsta åren. Haningeleden är av mycket stor vikt för att knyta samman Södertörn kommunikationsmässigt från söder till norr via Stockholms syd/Flemingsberg och fjärrtågsstationen.
För kommunikationerna till och från (och förbi) Södertörn är utbyggnaden av Västerleden angelägen.
Nynäshamns möjligheter till djuphamn måste tas tillvara. Utvecklingen kring Östersjön öppnar nya möjligheter för hamnen. Oljetransporterna bör dessutom av miljöskäl omdirigeras från vår känsliga skärgård till Nynäshamn.
Frågan om ett flygfält för civilt inrikesflyg på Södertörn måste lösas. Det är orimligt att så många människor ska ha så långt till en flygplats. Flygplatsens betydelse för tillväxten kan inte nog poängteras. De lokala politiska förutsättningarna för en lokalisering till Tullinge F 18 verkar svåra. Det får inte innebära att frågan går i stå, utan nya utredningar måste göras och alla möjligheter prövas.
Utbyggnaden av Grödingebanan ger stora möjligheter till förbättrad pendeltågstrafik på Södertälje-linjen. Den i Dennis-paketet planerade utbyggnaden av dubbelspår till Västerhaninge och upprustningen av Nynäsbanan måste snarast komma till stånd.
Utbildning
Genom avsaknaden av ordentlig högskoleutbildning på Södertörn cementeras den inomregionala obalansen.
I budgetpropositionen föreslår regeringen en utökning av antalet nya antagningsplatser till högskolan med 5 000 under 1992/93, utöver vad som tidigare beslutats.
De nya platser som tillfallit högskolan har i mycket ringa omfattning kommit människorna på Södertörn till del.
I budgetpropositionen konstaterar utbildningsministern att en mindre andel av varje ungdomsgeneration i Sverige jämfört med många andra länder genomgår högre utbildning. Ministern konstaterar också att om Sverige ska kunna hävda sig internationellt bör det snarast vara så att Sverige utbildar en större andel ungdomar vid universitet och högskolor än i andra länder.
Vid fördelningen av den utökning av platser som nu föreslås inför 1992/93 är det viktigt att Stockholmsregionen tilldelas platser i förhållande till befolkningens storlek och arbetsmarknadens krav på högutbildad arbetskraft. Den utbildning som idag kan erbjudas i Stockholmsregionen motsvarar inte den kvalifikationsnivå och kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar, vare sig när det gäller nivå eller omfattning. Arbetsmarknaden efterfrågar också nya kombinationer och utbildningar med tvärvetenskapligt innehåll.
Den högre utbildningen och forskningen i Stockholmsregionen är idag alltför koncentrerad ''norr om Slussen''. För att råda bot på denna obalans bör utökningen av nybörjarplatser som regeringen nu föreslår i mycket högre grad tillföras Södertörn.
Ungdomarna på Södertörn genomgår högre utbildning i betydligt lägre omfattning än vad som gäller generellt i länet. Det är uppenbart att benägenheten att utbilda sig är omvänt proportionell mot avståndet i form av restid. Lägger man därtill den bristande studietradition som finns bland stora delar av befolkningen är det uppenbart att tillgängligheten måste öka.
Andra skäl som talar för en lokalisering till Södertörn är erfarenheten av att uppbyggnad av nya tvärvetenskapliga utbildningar och enheter underlättas i en ny miljö där nya institutioner och relationer kan etableras.
På detta vis kan högskoleutbildningen i Storstockholm växa och ändå behålla en hög utbildningskvalitet. Mindre enheter skapar ofta bättre förutsättningar för utveckling och förbättring av utbildningskvaliteten genom kortare kontaktvägar mellan studenter och lärare, utbildning och forskning.
Kommunerna på Södertörn kan erbjuda intressanta studiemiljöer och har goda praktiska förutsättningar att bygga upp nya utbildningar i samverkan med övriga högskolor i länet. I kommunerna finns tillgänglig byggbar mark för bostäder åt både studenter och lärare. Lokaler för undervisning finns i viss utsträckning att tillgå, utrymme för kompletteringar finns.
Kommunerna på Södertörn bildar tillsammans ett nätverk där Novum forskningspark med Huddinge sjukhus utgör navet i nätverket. Forskningsparken med centrum för bioteknik, nutrition och toxikologi, dentalteknik och biomaterial samt centrum för strukturbiokemi bedriver idag forskning på hög nivå och med ett omfattande internationellt kontaktnät. Ett femtiotal professorer är knutna till Huddinge sjukhus och forskningsparken.
Inom ramen för detta nätverk kan olika profiler utvecklas. I Botkyrka har en stor satsning på det grafiska utbildningsområdet gjorts. Ett internationellt centrum är under uppbyggnad där Sveriges invandrarinstitut och museum utgör basen. I Haninge är förutsättningar för bl.a. elektronik och teknik goda genom de företagsetableringar som finns där. Södertälje har dels satsat på maskin- och elektroingenjörsutbildningar och dels på utbildningar inom Högskolan för lärarutbildning såsom förskollärare och yrkespedagogisk utbildning för yrkeslärare.
Utvecklande av högskoleutbildning på Södertörn ska inte ses som ett hot mot Stockholms Universitet utan som ett nyttigt komplement.
Genom att kraftigt öka antalet högskoleplatser på Södertörn kan den inomregionala balansen förbättras.
Övrigt
Genom lokalisering av statliga arbetsplatser, som ändå ska ligga i Stockholmsområdet, till Södertörn kan staten bidra till att häva obalanserna. Ett bra exempel på detta är det nya Folkhälsoinstitutet, där Huddinge sjukhus/Novum torde vara det slagkraftigaste alternativet i Stockholms län.
Staten bör också stödja verksamheter med riksintresse, exempelvis Invandrarinstitutet i Botkyrka.
Genom satsningar på förbättrad infrastruktur i form av kommunikationer och högre utbildning samt lokalisering av statliga arbetsplatser kan staten bidra till en bättre inomregional balans i Stockholms län och en blomstrande framtid för människorna på Södertörn.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av vägar på Södertörn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hamnen i Nynäshamn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en civil inrikesflygplats på Södertörn,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av högskoleutbildning på Södertörn,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av statliga arbetsplatser till Södertörn.2
Stockholm den 27 januari 1992 Karin Pilsäter (fp) Ylva Annerstedt (fp) 1 Yrkande 4 hänvisat till UbU
2 Yrkande 5 hänvisat till AU