Transportsystemet i Västsverige har inte en
tillfredsställande standard. Bristerna är tydliga sett utifrån
de krav näringslivet och den omfattande arbetspendlingen
ställer. Trafikvolymen och dess sammansättning skapar
särskilda problem utefter kusten. Prognoserna för trafikens
utveckling pekar dessutom entydigt på en ökad trafikvolym,
vilket ytterligare förstärks genom Europaintegrationen.
Till detta kommer att Västsverige tillsammans med
Sydsverige är landets hårdast utsatta region för
miljöföroreningar, dels utifrån kommande, dels egna. De
senare förorsakas till mycket stor del av trafiken. Detta
ställer i sin tur krav på en utveckling av transportsystemet i
miljövänlig riktning.
Trafik- och miljöproblemen har föranlett
socialdemokraterna i Västsverige att utarbeta ett
gemensamt trafikprogram. Tidigare har också ett
gemensamt miljöprogram tagits fram, där även
trafikfrågorna berörs.
Skall regionens industribaserade näringsliv utvecklas
positivt och i samklang med den snabba integrationen med
framförallt EG-marknaden måste transportsystemet byggas
ut. Skall det ökande pendlingsarbetet tas om hand på ett
effektivt sätt kräver också detta en upprustning av systemet.
Skall miljöbelastningen i regionen minska samtidigt som en
ökande trafikvolym skall hanteras måste transportsystemet
utformas på ett mer miljöanpassat sätt.
Detta betyder framförallt, att järnvägstrafiken måste
byggas ut i snabb takt. Men det betyder också, att vägnätet
måste förbättras för att uppnå jämnare trafikflöden bl.a.
genom utbyggnad av förbifarter och borttagande av
flaskhalsar. Delvis måste vägstandarden avsevärt höjas på
grund av den stora trafikvolymen och den blandade
trafiken. Sjöfartens möjligheter måste tas tillvara och
flygtrafiken utvecklas parallellt med att renare motorer tas
fram.
Tillväxtpropositionen
Den socialdemokratiska regeringens tillväxtproposition
våren 1991 lade grunden för denna utveckling, även i
Västsverige. Regeringen gav där sitt stöd till det resultat
storstadsförhandlaren uppnått. Det innebär bl.a. att en
kraftig satsning kan göras på en utbyggd kollektivtrafik i
Göteborgsregionen inkluderande en utbyggnad av
regionaltågstrafiken. Dubbelspår utlovades för
västkustbanan i hela dess sträckning. Resterande flaskhals
på E6 genom Halland kommer att byggas ut till
motorvägsstandard. Ny bro över Svinesund ingick i
propositionen liksom förbättringar av E3.
Det är nu viktigt att den nya regeringen fullföljer de
utfästelser som gjorts enligt ovan. I budgetpropositionen
anges vissa oklarheter kring E6-projekten i Halland
respektive vid Svinesund. Det berör finansierings-
respektive lagstiftningsfrågor. Vi vill markera, att projekten
brådskar och att de inte förhalas i tiden.
Vi förutsätter vidare, att regeringen fullföljer
storstadsförhandlarens resultat för Göteborgsregionen
samt anslår medel för en löpande och snabb utbyggnad av
västkustbanan till dubbelspår på hela sträckan och med
snabbtågsstandard. Vidare att E3 upprustas enligt
planerna.
Resurser till ytterligare projekt
Enligt budgetpropositionen är 7,5 av 20 miljarder kronor
långsiktigt intecknade av den särskilda planeringsramen för
infrastrukturinvesteringar. De resterande 12,5 miljarderna
bör delvis tillfalla Västsverige mot bakgrund av motiven
ovan. Vi anser dessutom att ytterligare medel måste tas
fram för dessa viktiga tillväxtfrämjande och
miljöförbättrande investeringar.
Vi är beredda att pröva nya finansieringsformer som
bilavgifter vid infart till Göteborgs centrum, vägavgifter vid
utbyggnad av vägar med hög trafikstandard,
miljöavgifter/skatter. Vi kan också tänka oss
lånefinansiering av särskilt angelägna projekt. Regeringen
bör snarast till riksdagen redovisa hur de
finansieringskällor, som här redovisats, kan tas i anspråk för
att ytterligare bygga ut infrastrukturen.
Nya infrastrukturprojekt
Mot denna finansiella bakgrund bör bland annat
regeringens infrastrukturdelegation också studera
möjligheterna att förverkliga nedan uppräknade projekt,
vilka vi hämtat ur de västsvenska socialdemokraternas
gemensamma trafikprogram.
Förlängning av västkustbanan i Göteborg--Oslo-banan
är viktig för effektiva och miljöanpassade transporter i hela
stråket Oslo--Göteborg--Malmö/Köpenhamn--
kontinenten. Här krävs en järnväg, som klarar att ta en stor
del av de tunga godstransporterna och en betydande del av
persontrafiken. Även banan norr om Göteborg måste
byggas ut med snabbtågsstandard. Beslut om slutlig
sträckning bör tas snarast möjligt.
För en rationell tågtrafik genom Göteborg krävs att den
diskuterade tunneln genom centrum byggs. Det gynnar
framför allt en snabb tågtrafik, bland annat genomgående
pendeltåg.
För att ge hela regionen en fullgod tågtrafikförsörjning
mot Stockholm måste Herrljungabanan snarast rustas upp
och snabba matartåg sättas in med övergång i Herrljunga till
de nya snabbtågen. Detta ger Trestad och Sjuhäradsbygden
rimliga förbindelser inbördes och till Stockholm.
Den pendeltågstrafik, som nu planeras utbyggd kring
Göteborg, bör förlängas och kompletteras så att hela den
västsvenska regionen innefattas. Det betyder att även norra
Bohuslän, Trestad, Dalsland, Skaraborg och Halland bör
inkluderas inom ramen för det så kallade
Västtågsprojektet. Detta kräver också att bannätet klarar
en sådan trafikökning.
Det är också angeläget, att staten ger fortsatt aktivt stöd
för det utredningsarbete, som pågår kring en framtida
utbyggnad av den så kallade Götalandsbanan (Göteborg--
Borås--Jönköping--Tranås--Norrköping--Stockholm).
Även om de flesta projekten knyter an till tågtrafik, så
finns ytterligare behov också inom vägtrafiken. Bland annat
bör E6 även få motorvägsstandard genom Bohuslän.
Trafikens sammansättning är här sådan, att det är den bästa
lösningen om jämna och snabba trafikströmmar skall
erhållas.
Övriga utvecklingsprojekt
Förstärkningen av Europanätet får inte skymma
behoven som finns på riksvägnätet inom hela regionen. Vi
utgår ifrån att det inom ordinarie ramar för väganslagen
samt, i nu rådande arbetsmarknadsläge, med tillkommande
medel för sysselsättningsåtgärder skall vara möjligt att
under 90-talet avsevärt förbättra en bitvis eftersatt standard
på detta vägnät.
Med den omfattning, som flygtrafiken nu fått, anser vi
tiden mogen att satsa på Landvetter som ett
kompletterande nav till Arlanda. Detta förutsätter
naturligtvis av miljöskäl att just järnvägstrafiken utvecklas
och bland annat avlastar en del av flygtrafiken på
Stockholm, Oslo och Malmö. Vidare att utvecklingen mot
allt miljövänligare flygmotorer fortgår.
Inom sjöfarten erfordras en metodisk satsning på bland
annat Väner- och kustsjöfarten. Utvecklingen i Europa
understryker detta. På grund av de omfattande
transporterna spelar där även kanaltrafiken en stor roll. Vi
menar att en parallell utveckling kan skönjas även i Sverige.
Väg- och järnvägstrafiken klarar inte alla transportbehov.
Också miljöskäl talar för att sjöfarten måste spela en större
roll.
Under 1991 har en utredning om Vänersjötrafiken
genomförts. Resultatet följs nu upp i kompletterande
studier, bland annat avseende en samordnad
hamnorganisation för att medverka till minskade kostnader.
Regeringen föreslår i budgeten en ny förutsättningslös
studie. Vår uppfattning är, att detta inte behövs, utan att
den tidigare utredningen givit det underlag som behövs för
att genomföra de kostnadseffektiviseringar som är helt
nödvändiga för att trafiken skall kunna upprätthållas
långsiktigt. Istället bör länsstyrelserna i Vänerlänen få i
uppdrag att vidareutveckla 1991 års utredningsresultat.
Konkurrens och statligt stöd
För att förbättra och effektivisera tågtrafiken bör andra
entreprenörer också få möjlighet att konkurrera på
järnvägsnätet. Om detta i första hand avser matartrafik till
de stora linjerna, kommer SJ enbart att gynnas.
Den trafik som staten eventuellt överlämnar till
länshuvudmännen måste följas av garantier för ett
långsiktigt ekonomiskt driftsstöd. Ett investeringsstöd till
en förnyad vagnpark är angeläget för att en moderniserad
trafik skall komma till stånd inom rimlig tid. För att möta
utvecklingen av personbilstrafiken behövs ett aktivt stöd
också till utveckling av kollektivtrafiken, främst för
utveckling av nya miljövänliga fordon och för nya
miljöanpassade kollektivtrafiksystem.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fullföljande av de beslut som
riksdag och regering fattat med anledning av
tillväxtpropositionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den snarast till
riksdagen redovisar hur nya finansieringskällor i enlighet
med vad i motionen anförts kan tas i anspråk för att
finansiera en kraftig utbyggnad av infrastrukturen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om angelägenheten av att
infrastrukturdelegationen studerar möjligheterna att
förverkliga de ytterligare projekt, som redovisats i
motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av Landvetter till ett
kompletterande nav till Arlanda,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Väner- och kustsjöfartens
utveckling,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trafikeringsrätten på
järnvägsnätet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statligt stöd till
länshuvudmännen.
Stockholm den 24 januari 1992
Berndt Ekholm (s)
Owe Andréasson (s)
Lisbet Calner (s)
Lena Klevenås (s)
Sven-Gösta Signell (s)
Sten Östlund (s)