Infrastrukturinvesteringar i kommunikationer och satsning på turism är dagens ''innefrågor'' i politiken. Därmed borde det finnas stora möjligheter att det till Dalarna styrs resurser för satsningar i infrastruktur och åtgärder som främjar turism.
I denna motion föreslår jag att riksdagen fattar beslut omatt påbörja upprustningen och förlängningen av Västerdalsbanan till Sälen,att det till Dalarna tilldelas resurser för utbyggnaden av Bergslagspendeln,att snabbtågssatsningen byggs ut för att kunna användas även av ''vanligt folk'', dvs. klass-2-resenärer,att flygtrafiken begränsas kraftigt på Borlänge flygplats (Dala Airport).
Satsningar på Dalarnas infrastruktur är nödvändiga. De skall planeras utifrån Dalarnas differentierade näringsliv. Det räcker inte med satsningar på centralområdet, utan satsningar i infrastrukturen behövs i hela länet.
För Västerdalarna är järnvägstrafik med gods- och personbefordran den kanske viktigaste regionalpolitiska frågan. Läggs trafiken ned försvåras västerdalskommunernas läge ytterligare.
I rådande konjunkturläge borde det vara fullt möjligt att göra en kraftig satsning på turism och regionalpolitik genom att rusta upp och bygga ut Västerdalsbanan till Sälen. En bättre och mer betydelsefull infrastruktursatsning kan inte åstadkommas.
Västerdalsbanan är av riksintresse. Turismen är en angelägenhet för hela landet. Dessutom skulle lokala resurser kunna tas i anspråk, människor som i annat fall i rådande lågkonjunktur endera uppbär arbetslöshetsunderstöd eller får göra konkurs i sina företag.
I ett längre perspektiv ska inte de södra fjällområdena bli en tummelplats för över- och medelklass. Med goda kommunikationer -- som med tåg -- öppnar sig möjligheten för breda befolkningsgrupper att utnyttja fjällvärlden för rekreation.
Regeringen bör prioritera Västerdalsbanan vid ökade satsningar på infrastruktur.
Bergslagspendeln hotar nu att bli ett sorgligt kapitel i svensk järnvägshistoria. När resurser tilldelats Västmanland att bygga färdigt Bergslagspendeln, men det på dalasidan fattas pengar är skandalen ett faktum. Klantigheter från läntrafikmyndigheterna i Dalarna är en orsak till att resurser inte tilldelats Bergslagspendelns dalasida.
Med snäva regionala anslag till investeringar och drift av länets kollektivtrafik skärps motsättningarna mellan de berörda kommunerna med intresse av bra järnvägstrafik och dem som ansvarar för driften av länets kollektivtrafik. Det enda som med säkerhet kan klara en nydaning av svensk järnvägstrafik är att staten ställer mer pengar till förfogande för färdigbyggandet av Bergslagspendeln på dalasidan.
Det vore en katastrof för hela Västerbergslagen om inte detta projekt kunde färdigställas. Riksdagen bör därför hos regeringen hemställa om medel för att bygga ut Bergslagspendeln på sträckan Ludvika--Vad.
Satsningen på snabbtåg för alla måste påskyndas då det gäller Dalarna. Dels för att förbättra förbindelserna för ''vanligt folk'' dels för att göra flygtrafiken på Borlänge flygplats helt onödig. Redan nu har med snabbtåget för 1- klassresenärerna flyget i stort sett blivit överflödigt.
Samtidigt är det nu nödvändigt för riksdagen att ta ställning till de flygplatser som är starkt miljöförstörande. En sådan flygplats är Borlänge flygplats (Dala Airport).
Flygverksamheten på Borlänge flygplats måste starkt begränsas. Endast propellerplan skall tillåtas trafikera flygplatsen. I sak innebär snabbtågssatsning för Dalarna att flygplatsen redan är onödig.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på Västerdalsbanan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av Bergslagspendeln och dess finansiering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en snabbtågförbindelse Stockholm--Dalarna byggs ut att omfatta även 2- klassresenärer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsningar i flygverksamheten på Borlänge flygplats (Dala Airport).
Stockholm den 25 januari 1992 Lars-Ove Hagberg (v)