Motion till riksdagen
1991/92:T208
av Kjell Ericsson (c)

Bättre vägar och järnvägar i Värmland


Investeringar i infrastruktur, d.v.s. vägar, järnvägar,
flyg, telekommunikation m.m. är av synnerligen stor
betydelse för utvecklingen i Värmland. Ett väl fungerande
transport- och kommunikationssystem utgör grunden för
vårt lands och vår regions möjligheter att existera och
utvecklas. Detta gäller inte minst i ett glesbygdsbetonat län
som Värmland.
Eftersom investeringarna i vårt kommunikationssystem
under lång tid varit undermåliga, är det därför nu
nödvändigt att Värmland får mera medel för nödvändiga
satsningar på kommunikationer.
Vägnätet utgör en mycket vital del i Värmlands
kommunikationssystem. Detta eftersom det i de flesta
orterna saknas andra möjligheter än vägtransporter.
Orsaken härtill är att ett flertal järnvägssträckor har lagts
ner under senare år. t.ex. har trafiken på NKLJ-banan
mellan Hagfors och Deje lagts ner. Tidigare har sträckan
Arvika--Årjäng lagts ner och rälsen rivits upp. De
transporter som tidigare gick på järnväg har således flyttats
över på väg.
Förvisso har det skett vissa investeringar på vägarna
Arvika och Årjäng och även lv 62 mot Hagfors, men dessa
förbättringar är inte tillräckliga. Det finns fortfarande långa
sträckor som har en bristande standard.
Mera resurser till Värmland
Det har varit få investeringar i vägar och järnvägar som
kunnat genomföras under de senaste åren. Anslagen har
varit för små. Genom tilldelning av bl.a. infrastrukturmedel
har dock ytterligare något projekt tillkommit. Ett sådant
projekt är E 18 riksgränsen Hån, där även Årjängs kommun
tillskjutit medel för att denna besvärliga sträcka skulle
kunna byggas om.
De medel som tilldelats Värmland för väginvesteringar
och underhåll är alltför små och måste ökas ut. Detta gäller
såväl medel för riksvägar som för länstrafikanläggningar.
Många angelägna projekt
Värmland har ett vidsträckt vägnät av riksvägar,
länsvägar och grusvägar. Många av dessa vägar är av
undermålig standard. Det finns därför många angelägna
projekt som hitintills inte har kunnat inrymmas i nuvarande
medelstilldelning. För att med kort varsel kunna starta olika
projekt om mera medel skulle ställas till förfogande är det
viktigt att det finns färdigprojekterade objekt att tillgå.
När det gäller E 18 så finns där fortfarande flera viktiga
projekt. Utöver sträckan Valnäs--Slottsbron, där medel
finns anslagna och där projektering pågår är det sträckan
mellan länsgränsen och Karlskoga som är aktuell.
Ytterligare projekt på E 18 är sträckan Töcksfors--Hån och
även resterande delar Slottsbron--Karlstad.
Ett annat angeläget projekt är vägarna 45 och 61
förbifart Kil resp Fagerås. Även i övrigt är det nödvändigt
med förändringar på vägarna 45, 61, 62, 63, 172 och 234.
Vägarna i västra Värmland kommer att bli hårt
frekventerade med anledning av den kommande
olympiaden i Lillehammer. Dessa vägar har idag
undermålig standard på långa sträckor. Den förväntade
trafikökningen både före, under och efter OS stärker därför
kravet på investeringar i dessa vägar.
Vägverket och länsstyrelsen i Värmland har i sina
flerårsplaner prioriterat följande:Satsa på vägarna 45,
61, 62, 63, 172, 177 och 242Iståndsätta och vidmakthålla
beläggningarnaFörstärka och bygga om svaga, äldre
broar bl.a. med tanke på EG-anpassningenBygga viktiga
förbifarterFörstärka och belägga vältrafikerade
grusvägar.
Jag delar denna prioritering och anser det väsentligt att
dessa projekt kan genomföras inom rimlig tid.
När det gäller vägarna i de glesare områdena av vårt län
så finns det ca 29 mil vältrafikerade grusvägar. Det är t.ex.
vägar som Ölserud--Eskilsäter, i Säffle kommun, det är
vägen Rommenäs--Ivarsbyn i Årjängs komun, vidare
sträckningen Köla--Skillingmark i Eda kommun. Det finns
alltså ett flertal grusvägar i varje värmländskommun där det
finns angelägna upprustningsbehov. Det vore önskvärt om
dessa vägar kunde beläggas under den kommande
tioårsperioden. För att säkra medel till grusvägnätets
upprustning borde dessa ''öronmärkas''.
Utöver ovannämnda 29 mil grusväg finns ytterligare ca
150 mil landsbygdsvägar, som också är belastade av tung
trafik. Inte minst för skogsnäringen är det viktigt att även
dessa vägar erhåller mera medel för upprustning.
Järnvägar i Värmland
Även satsningen på järnvägstrafik är viktig för
Värmland. Bandelen Stockholm--Karlstad--
Charlottenberg--Oslo är av mycket stor betydelse för
regionen. En genomgripande upprustning av denna bana är
därför nödvändig. Även införande av snabbtåg mellan
Stockholm och Karlstad skulle innebära betydande
förbättringar av kommunikationerna med
Stockholmsområdet. Sträckan Stockholm--Oslo via
Charlottenberg är den kortaste sträckan mellan de två
huvudstäderna. Därför finns det all anledning att det satsas
på denna sträcka.
Tågtrafiken Karlstad--Kil--Göteborg är också en viktig
del i vårt kommunikationssystem. För att ge nödvändiga
förutsättningar till en utökad och förbättrad trafik måste det
även ske betydande investeringar på denna sträcka.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att Värmland får
utökade resurser vid fördelningen av väganslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bättre kommunikationer när det
gäller sträckan Stockholm--Karlstad--Charlottenberg--Oslo
samt sträckan Karlstad--Kil och Göteborg.

Stockholm den 23 januari 1992

Kjell Ericsson (c)