Investeringar i infrastruktur, d.v.s. vägar, järnvägar, flyg, telekommunikation m.m. är av synnerligen stor betydelse för utvecklingen i Värmland. Ett väl fungerande transport- och kommunikationssystem utgör grunden för vårt lands och vår regions möjligheter att existera och utvecklas. Detta gäller inte minst i ett glesbygdsbetonat län som Värmland.
Eftersom investeringarna i vårt kommunikationssystem under lång tid varit undermåliga, är det därför nu nödvändigt att Värmland får mera medel för nödvändiga satsningar på kommunikationer.
Vägnätet utgör en mycket vital del i Värmlands kommunikationssystem. Detta eftersom det i de flesta orterna saknas andra möjligheter än vägtransporter. Orsaken härtill är att ett flertal järnvägssträckor har lagts ner under senare år. t.ex. har trafiken på NKLJ-banan mellan Hagfors och Deje lagts ner. Tidigare har sträckan Arvika--Årjäng lagts ner och rälsen rivits upp. De transporter som tidigare gick på järnväg har således flyttats över på väg.
Förvisso har det skett vissa investeringar på vägarna Arvika och Årjäng och även lv 62 mot Hagfors, men dessa förbättringar är inte tillräckliga. Det finns fortfarande långa sträckor som har en bristande standard.
Mera resurser till Värmland
Det har varit få investeringar i vägar och järnvägar som kunnat genomföras under de senaste åren. Anslagen har varit för små. Genom tilldelning av bl.a. infrastrukturmedel har dock ytterligare något projekt tillkommit. Ett sådant projekt är E 18 riksgränsen Hån, där även Årjängs kommun tillskjutit medel för att denna besvärliga sträcka skulle kunna byggas om.
De medel som tilldelats Värmland för väginvesteringar och underhåll är alltför små och måste ökas ut. Detta gäller såväl medel för riksvägar som för länstrafikanläggningar.
Många angelägna projekt
Värmland har ett vidsträckt vägnät av riksvägar, länsvägar och grusvägar. Många av dessa vägar är av undermålig standard. Det finns därför många angelägna projekt som hitintills inte har kunnat inrymmas i nuvarande medelstilldelning. För att med kort varsel kunna starta olika projekt om mera medel skulle ställas till förfogande är det viktigt att det finns färdigprojekterade objekt att tillgå.
När det gäller E 18 så finns där fortfarande flera viktiga projekt. Utöver sträckan Valnäs--Slottsbron, där medel finns anslagna och där projektering pågår är det sträckan mellan länsgränsen och Karlskoga som är aktuell. Ytterligare projekt på E 18 är sträckan Töcksfors--Hån och även resterande delar Slottsbron--Karlstad.
Ett annat angeläget projekt är vägarna 45 och 61 förbifart Kil resp Fagerås. Även i övrigt är det nödvändigt med förändringar på vägarna 45, 61, 62, 63, 172 och 234.
Vägarna i västra Värmland kommer att bli hårt frekventerade med anledning av den kommande olympiaden i Lillehammer. Dessa vägar har idag undermålig standard på långa sträckor. Den förväntade trafikökningen både före, under och efter OS stärker därför kravet på investeringar i dessa vägar.
Vägverket och länsstyrelsen i Värmland har i sina flerårsplaner prioriterat följande:Satsa på vägarna 45, 61, 62, 63, 172, 177 och 242Iståndsätta och vidmakthålla beläggningarnaFörstärka och bygga om svaga, äldre broar bl.a. med tanke på EG-anpassningenBygga viktiga förbifarterFörstärka och belägga vältrafikerade grusvägar.
Jag delar denna prioritering och anser det väsentligt att dessa projekt kan genomföras inom rimlig tid.
När det gäller vägarna i de glesare områdena av vårt län så finns det ca 29 mil vältrafikerade grusvägar. Det är t.ex. vägar som Ölserud--Eskilsäter, i Säffle kommun, det är vägen Rommenäs--Ivarsbyn i Årjängs komun, vidare sträckningen Köla--Skillingmark i Eda kommun. Det finns alltså ett flertal grusvägar i varje värmländskommun där det finns angelägna upprustningsbehov. Det vore önskvärt om dessa vägar kunde beläggas under den kommande tioårsperioden. För att säkra medel till grusvägnätets upprustning borde dessa ''öronmärkas''.
Utöver ovannämnda 29 mil grusväg finns ytterligare ca 150 mil landsbygdsvägar, som också är belastade av tung trafik. Inte minst för skogsnäringen är det viktigt att även dessa vägar erhåller mera medel för upprustning.
Järnvägar i Värmland
Även satsningen på järnvägstrafik är viktig för Värmland. Bandelen Stockholm--Karlstad-- Charlottenberg--Oslo är av mycket stor betydelse för regionen. En genomgripande upprustning av denna bana är därför nödvändig. Även införande av snabbtåg mellan Stockholm och Karlstad skulle innebära betydande förbättringar av kommunikationerna med Stockholmsområdet. Sträckan Stockholm--Oslo via Charlottenberg är den kortaste sträckan mellan de två huvudstäderna. Därför finns det all anledning att det satsas på denna sträcka.
Tågtrafiken Karlstad--Kil--Göteborg är också en viktig del i vårt kommunikationssystem. För att ge nödvändiga förutsättningar till en utökad och förbättrad trafik måste det även ske betydande investeringar på denna sträcka.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Värmland får utökade resurser vid fördelningen av väganslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre kommunikationer när det gäller sträckan Stockholm--Karlstad--Charlottenberg--Oslo samt sträckan Karlstad--Kil och Göteborg.
Stockholm den 23 januari 1992 Kjell Ericsson (c)