Med ett extremt högskattesamhälle som det svenska
följer en dyrbar rundgång med allsköns bidrag och
subventioner. Barnbidraget är ett sådant.
Vid låga och medelhöga inkomster är barnbidraget
fortfarande en nödvändighet för att uppnå rimlig
levnadsstandard för barnfamiljer. Däremot måste ju
behovet för höginkomsttagare ha sjunkit väsentligt i och
med redan genomförda och aviserade sänkningar av
marginalskatter och kapitalbeskattningar.
Vi närmar oss därför ett normalsamhälle där bidrag ges
till de behövande och endast till dem. Behovsprövning av
barnbidraget bör ses över nu. Förhoppningsvis kan den övre
bidragsgränsen successivt sänkas allteftersom skattetrycket
sjunker och människor får behålla mer av sina egna
inkomster.
Exempelvis bör vårdnadshavare av barn med en
gemensam beskattningsbar inkomst av 300.000 kronor per
år klara sig med ett barnbidrag mindre än övriga d.v.s. inget
bidrag alls för det första barnet.
Vid 360.000 kronors årsinkomst bortfaller två
barnbidrag o.s.v.
Systemet kan givetvis läggas upp på annat sätt och
förfinas. Huvudsaken är en analys som leder till
inkomstprövade barnbidrag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppgift att utarbeta ett system med inkomstprövade
barnbidrag.
Stockholm den 27 januari 1992
Ian Wachtmeister (nyd)
Johan Brohult (nyd)
Arne Jansson (nyd)
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Lars Andersson (nyd)
Leif Bergdahl (nyd)
Sten Söderberg (nyd)
Kenneth Attefors (nyd)
Ulf Eriksson (nyd)
Dan Eriksson (nyd)
i Stockholm