Väl medveten om att motionsaktiviteter i denna fråga
förekommit, och även avslagits, i tidigare riksmöten väcker
jag denna motion om behovsprövat barnbidrag. I mitt tycke
föreligger nämligen en för frågan ny samhällsekonomisk
situation.
Krympande utrymme för viktiga delar av den generella
välfärdspolitiken är en obehaglig realitet som nu även
drabbat välfärdsnationen Sverige. I den verkligeheten har
vi att anpassa oss och fördela de gemensamma resurserna
utan att äventyra de mycket viktiga strukturomvandlingar,
och anpassningar till omvärldens kostnadsbild, som den nya
regeringen klart har angett. Detta är en svår och grannlaga
process som måste genomföras med största möjliga hänsyn
till de mest utsatta grupperna i samhället. Mot denna
bakgrund, och med tanke på att skatteskalorna inte tar
hänsyn till försörjningsbörda, bör en prövning av denna
motions intentioner göras.
Goda skäl för behovsprövat barnbidrag
Fördelningspolitiska skäl talar för att familjer som ligger
på den nedra delen av inkomstskalan skall prioriteras när
utrymmet krymper för denna typ av stöd. Den inbesparing
som blir följden av reducerade eller indragna bidrag till
hushåll med stark ekonomi bör komma hushållen med
svagare ekonomi till godo. En omfördelning av medlen
inom den totala ramen för barnbidrag bör således, enligt
min mening, bli följden av en eventuell behovsprövning.
Riksdagen bör även beakta att ''symbolvärdet'' i en fråga
av denna art inte är betydelselöst. Här berörs själva
samhällsoch skattemoralen, liksom den enskildes syn på de
gemensamma resurserna som varande en begränsad resurs
att fördela efter för alla acceptabla rättviseprinciper. Om
acceptans skall uppnås för nödvändiga besparingar inom
det generella välfärdssystemet bör hänsyn tas till
allmänhetens uppfattning om det berättigade i generellt
barnbidrag. I tider av krympande gemensamma resurser är
det min övertygelse att det strider mot det allmänna
rättsmedvetandet att förmögna familjer uppbär barnbidrag
i ett läge då de sämst ställda om möjligt bör ges ett mera
substantiellt bidrag. Detta gäller i synnerhet i en tid då höjd
självrisk i sjukförsäkringssystemet aviseras. En självrisk
som är mera kännbar för ett hushåll med låg inkomst.
Stötestenar vid eventuellt införande av behovsprövat
barnbidrag
Hanterandet av tröskeleffekter är ett problem som på
något sätt måste lösas. En möjlig väg är en nertrappning av
bidraget i något eller några steg. Risk för administrativa
kostnader som inte står i rimlig proportion till
omfördelningens storlek, bör inte avskräcka från försök att
hitta fungerande lösningar.
Invändningar om att detta berör förhållandevis få
hushåll kan inte heller vara skäl nog till avvisande av dessa
tankar. I tider av minskat utrymme för generella bidrag
måste regering och riksdag ta vara på alla realistiska sätt
optimera och bibehålla skydd för de mest utsatta
grupperna. Detta gäller även i fråga om justeringar där det,
totalt sett, inte rör sig om stora summor sett i relation till
hela anslaget.
Vidare kan man ha synpunkter på parametrar i
behovsprövning. Skall prövning ske utifrån taxerbar
inkomst, bruttoinkomst, eller med viss invägning av
förmögenhet? Sannolikt bör förmögenhet och
bruttoinkomst ha viss inverkan eftersom det än så länge är
möjligt för vissa personer att ''nolltaxera'', och ändå leva ett
till synes gott liv. En möjlighet som en normal
löntagarfamilj vanligen inte har.
Den gymnasiestuderande som faller in under
bestämmelserna för sk förlängt barnbidrag, eller
studiebidrag, bör inte särbehandlas pga föräldrars ekonomi.
Samhället skall behandla den studerande ungdomen på ett
sådant sätt att mognad och ansvarstagande främjas. Därför
finns det goda skäl att låta bidraget utgå, som ett personligt
stöd, oavsett föräldras ekonomi när en ungdom kommer i
nämnda situation.
En snabbutredning bör ge tillfredsställande
beslutsunderlag
Ovanstående invändningar, och övriga som inte nämnts,
bör inte kunna leda till ett avvisande av en utredning om
behovsprövat barnbidrag. De i dag aktuella motiven för att
penetrera frågan är fullgoda mot bakgrund av det som
beskrivits inledningsvis. En kunnig ensamutredare bör
kunna på ett tillfredsställande sätt bereda denna fråga på
uppdrag av regeringen i syfte att lägga förslag om ett mera
tidsenligt, ''träffsäkert'' och behovsprövat barnbidrag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning i syfte att klarlägga
förutsättningarna för, och konsekvenserna av,
behovsprövat barnbidrag.