Vi som bor i Sverige är privilegierade på många sätt, vi
har lyckats skapa ett land med goda resurser och en hög
materiell levnadsstandard. I vårt land har vi ett socialt
system där människor kan känna en ganska stor trygghet
och där ingen egentligen behöver lida nöd. Även om
arbetslösheten nu stiger så har nästan alla ett arbete.
Sverige är ett stort land -- här finns stora ytor och
jämförelsevis lite folk, med andra ord har vi mycket plats
att röra oss på. Genom en aktiv miljöopinion och mångas
engagemang har vi en relativt bra miljö, i varje fall om vi
gör en internationell jämförelse.
Med andra ord borde vi vara ett lyckligt folk, eftersom
det inte är särskilt många i världen som kan mäta sig med
oss när man gör en sådan här ytlig bedömning av hur vi har
det i Sverige.
Konsumtionen av lugnande medel oroande stor
Den bild jag inledningsvis tecknat av hur vi har det i
Sverige ger en föreställning av att människor mår bra. Men
det stämmer inte med den bild som kommer fram om vi
tittat på hur mycket psykofarmaka vi använder. Årligen
skrivs det i Sverige ut 3,5 miljoner recept på lugnande medel
och sömnmedel. Om man tittar närmare på detta så är det
800 000
svenskar som varje år använder ångestdämpande
medel. Det är 10 procent av vår befolkning. Om man
dessutom utgår från att barn inte använder sådana här
medel blir det en betydligt högre procentandel av den vuxna
befolkningen som mår så pass dåligt att man flyr från
verkligheten genom att använda olika ångestdämpande
preparat.
Det är naturligtvis en oroande indikation på att det finns
problem som vi borde ta itu med. Den känslan blir ännu
starkare om man också tar med självmordsstatistiken i
bedömningen. I Sverige har vi många självmord i
förhållande till vår folkmängd, vid en internationell
jämförelse. Drogmissbruk av olika slag är också
indikationer på att människor i alla åldrar saknar något som
man ersätter på konstlat sätt.
Den tragedi som tablett- och drogmissbruk innebär för
den enskilda missbrukaren är motiv nog att göra något.
Lägger man därtill de bekymmer och kostnader det innebär
för samhället blir motivet ännu klarare. Sjukvården och de
sociala myndigheterna gör ofta ett förtjänstfullt arbete
genom att vårda och bota och se till att livet trots allt blir
drägligt för dem som skadas av missbruket.
Orsaksbehandling
När en patient kommer in i vården sker i de allra flesta
fall en bedömning med utgångspunkt från de symtom som
patienten har. Detta är naturligtvis nödvändigt för att bota
skadan eller sjukdomen. Men för att få en bestående effekt
och motverka nya skador eller sjukdomar, borde man
dessutom gå in och ta reda på orsaken till patientens besvär.
Det är inte bara tablett- och drogmissbruk som kommer av
den miljö man lever i utan förmodligen en rad andra
sjukdomar också. Sjukdomar som inte direkt är psykiska
kan ändå ha sin grund i att man är stressad. Orsaken till att
man använder mycket lugnande tabletter kan vara otrivsel
på arbetet eller i den personliga situationen. Kemiska
ämnen och annan miljöförstöring är ofta orsak till ett
sjukdomstillstånd. Björn Gillberg visade i en bok för några
år sedan sambandet mellan dålig miljö och ökad dödlighet.
Även om det är svårt att vetenskapligt bevisa ett sådant
samband, står man nog ändå på säker grund när man påstår
att miljön påverkar vår hälsa och säkert också vår livslängd.
Om vi vill skapa ett bättre samhälle för människorna då
räcker det inte att konstatera sjukdomstillstånd, missbruk
och otrivsel, då måste vi också ta reda på vad som är orsak
till en människas bekymmer. Det är nödvändigt att göra
något åt orsakerna, som lett till sjukdomen eller störningen.
Behandlingen av sjukdomen eller beroendet bör göras med
utgångspunkt från orsaken.
Förebyggande åtgärder
Utan tvekan är det lönsamt för samhället att förebygga,
att planera vårt samhälle så att människor inte tar skada.
Det är viktigt att skapa förutsättningar för gemenskap så att
människor kan känna sig hemmastadda. För att nå sådana
mål måste det till förändringar på många områden.
Med utgångspunkt från den rapport som visar
svenskarnas stora tablettkonsumtion förstärkt av de
synpunkter som finns i Björn Gillbergs bok, måste jag
konstatera att det behövs åtgärder.
Sådana åtgärder är att minska de miljöstörande
utsläppen och skapa en renare och bättre miljö. Kemiska
och andra främmande ämnen som ger besvär skall inte
användas. Min tro är att många allergier inte skulle behöva
inträffa om vi använde mindre av syntetiska produkter och
mer naturmaterial.
Samhällsplaneringen har stor betydelse för att
människor ska känna trivsel och trygghet. Trängsel, stress,
ensamhet kan motverkas om vi anstränger oss när vi
planerar vårt samhälle och gör det med utgångspunkt från
de behov och brister vi människor har.
Familjerna har en stor betydelse, barnen påverkas
positivt av att leva i trygga förhållanden. Det är en viktig
uppgift för samhället att stimulera familjerna till en ökad
gemenskap med barnen.
Skolan har en viktig uppgift i att ge den kunskap som gör
att vi agerar så rätt som möjligt. Kunskap om miljö och
kunskap om hur vi kan ta hand om oss själva och klara egen
friskvård, både för kropp och själ, är viktiga uppgifter för
skolan. Endast genom att i stort sett alla människor känner
ansvar för miljön och vad som händer runt omkring oss, kan
vi förbättra vår livsmiljö. Arbetsmiljön är i detta
sammanhang speciellt viktig och här finns nu möjligheter
genom att använda den, med centerpartiets medverkan,
uppbyggda arbetslivsfonden. Rätt använd kommer den att
bli viktig för att minska arbetsskador och skador av dålig
miljö.
Jag startade denna motion med att beskriva att vi vid en
ytlig bedömning har harmoniska och lyckliga människor i
Sverige. Vetskapen om hur mycket lugnande medel vi äter
i vårt land stör denna idylliska bild. Verkligheten ser med
andra ord ut på ett annat sätt än vi tror. De här båda
bilderna hör inte ihop, men ändå beskriver de samma
människor.
Sjukvården tar sig an människor som är sjuka och det är
bra. Vården sköts på ett bra sätt. Men tar vi lärdom av det
som många sjukdomstillstånd är ett symtom på?
Uppenbarligen har vi hittills inte gjort det, inte tillräckligt
mycket i alla fall. Först när vi lär oss att se allt i sin helhet
kommer vi att agera rätt. Jag tror inte att jag, och ingen
annan heller förresten, har lösningarna på hur vi gör
människor mer harmoniska. Så att de inte känner behov att
använda tabletter och droger -- inte heller tror jag att jag
har receptet på hur vi skall göra för att bli av med
miljörelaterade sjukdomar helt och hållet.
Jag föreslår att vi i Sverige skaffar oss en
friskvårdsstrategi med utgångspunkt från de synpunkter jag
mycket kort tagit upp i denna motion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en helhetssyn på
individen och utformandet av en friskvårdsstrategi, som tar
hänsyn till sambandet mellan hälsa och miljö.
Stockholm den 24 januari 1992
Lennart Brunander (c)