Forskningen inom genteknik, invitro-fertilisering,
fosterdiagnostik och andra sätt att manipulera livet i dess
början har utvecklats explosionsartat det senaste årtiondet.
Experterna på de olika komponenterna och faserna i livets
början har blivit många.
Regering och riksdag har under de senaste åren beslutat
i ett antal delfrågor inom det medicinskt-biologiska
forskningsområdet och verksamheter vid livets början.
Därmed riskerar möjligheten att anlägga ett
helhetsperspektiv att gå förlorad. Detta är inte acceptabelt.
För samhället bör det därför vara en fundamental åtgärd att
skapa enhetliga och överskådliga ''trafikregler'' inom den
medicinska verksamheten och forskningen vid livets början.
Risken är stor att forskningens utveckling inom dessa
områden leder till en värderingsmässig överspridning så att
synen på det mänskliga livet och respekten för det alltmer
tunnas ut. Med hänsyn till den explosiva
forskningsutvecklingen är det nödvändigt att få till stånd en
klar ramlag till skydd för individens personliga värdighet.
Det står klart att regeringsformens skydd för den personliga
värdigheten inte är tillräcklig utan bör leda till en
följdlagstiftning på det medicinska området. Uppsplittring
med lagstiftning på ett antal delområden ger inte den
samlade etiska bedömning som borde vara vägledande för
forskningen och metodutvecklingen.
Det borde därför vara i människovärdets, systematikens
och logikens namn rimligt att en översyn av lagstiftningen
inom det berörda området görs i syfte att på ett samlat sätt
redovisa lagstiftarens inställning till det.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn för en
samlad lagstiftning kring medicinsk verksamhet och
forskning vid livets början.
Stockholm den 27 januari 1992
Ingvar Svensson (kds)