Enligt SCB:s undersökning av levnadsförhållanden i
Sverige uppger kvinnor att de något oftare än män lider av
ohälsa. Det är svårt att avgöra om skillnaden är verklig eller
om den är ett uttryck för de hälsokrav de ställs inför.
Kvinnor kan också vara är mer benägna att rapportera
hälsoproblemen.
Annan statistik visar att kvinnor söker hälso- och
sjukvård i högre utsträckning än män och att de totalt sett
köper ut mer läkemedel. Kvinnor är enligt statistik från
sjukförsäkringen oftare sjuka än män. År 1990 var
ohälsotalet för kvinnor 10,7 dagar högre än för männen.
Denna skillnad i sjuklighet kan vara ett tecken på att
arbetslivets villkor inte är anpassade efter kvinnors behov.
Trots detta lever kvinnor i genomsnitt sju år längre än män.
Därigenom kommer de också att utnyttja mer av
sjukvårdens resurser än männen.
Den ojämlika vården
I hälso- och sjukvårdslagen fastslås att alla har rätt till
hälso- och sjukvård på lika villkor. Kvinnor och män skall
vara jämställda inom vården. Hälsoproblem som är typiska
för kvinnor får dock inte alltid den uppmärksamhet inom
forskning, hälso- och sjukvård och politik som motsvarande
mer manliga sjukdomar.
Problemområden
Aborter
Antalet aborter i Sverige ligger på omkring 37 000 per år.
Under 1991 har en viss minskning av tonårsaborterna
iakttagits. Det föreligger skillnader mellan olika
geografiska områden. Sådana skillnader kan också påvisas
för p-pillerförsäljningen. I en enkät redovisad av Spri
(Sprirapport 310, 1991) redovisas en enkät av vilken
framgår att man i delar av landet varit tvungen att minska
mödrahälsovårdens preventivmedelsrådgivning på grund av
det ökade antalet graviditeter.
Bakom varje abort ligger en tragedi och alla
ansträngningar måste göras för att förebygga ofrivilliga
graviditeter. Under de första åren efter abortlagens
införande (1975) satsades intensivt på abortförebyggande
åtgärder. Nya metoder för att förmedla sex- och
samlevnadsundervisning utvecklades. Användningen av p-
piller var hög. Sedan trappades verksamheten ner till
förmån för andra satsningar inom hälsooch sjukvården.
Användningen av p-piller har sjunkit delvis beroende på
den rädsla olika rapporter om biverkningar skapat.
Vi anser att man åter måste satsa kraftfullt på
abortförebyggande åtgärder. Det är en viktig uppgift för det
kommande folkhälsoinstitutet att i samarbete med
landstingen, mödrahälsovården, företagshälsovården,
studenthälsovården, skolan m.fl. initiera
abortförebyggande åtgärder. De abortförebyggande
åtgärderna bör kopplas till arbetet med att förebygga
sexuellt överförbara sjukdomar.
Sexuellt överförbara sjukdomar
Kvinnorna är de som utsätts för de allvarligaste
komplikationerna till sexuellt överförbara sjukdomar,
STD. Klamydiainfektionen kan leda till att äggledarna löds
ihop med risk för utomkvedshavandeskap och barnlöshet
som följd. Av de ca 1 600 nya fall av kvinnlig ofruktsamhet
som diagnostiseras varje år beror ungefär hälften på
genomgången klamydiainfektion.
Än så länge är antalet kvinnor som infekterats med hiv
och som fött barn ganska litet. Men risken för både moder
och barn vid hiv-smitta måste understrykas i informationen
och utbildningen om sexuellt överförbara sjukdomar.
Som nämnts ovan är det en viktig uppgift för
folkhälsoinstitutet att i samverkan med andra medverka till
att informera om hur man kan skydda sig mot sexuellt
överförbara sjukdomar.
Kejsarsnitt
I Sverige finns god statistik över sjukvårdens olika
behandlingsinsatser. En jämförelse mellan
kvinnoklinikerna visar att det finns stora variationer mellan
klinikerna gällande frekvensen kejsarsnitt. Vi anser att
dessa skillnader bör analyseras närmare och att de resultat
en sådan analys ger bör ligga till grund för
ställningstaganden när kejsarsnitt kan vara indicerat.
Livmoderframfall, urininkontinens
Livmoderframfall och urininkontinens är andra
hälsoproblem som idag kan behandlas effektivare än
tidigare. Behandlingsmetoderna, såväl kirurgiska som icke
kirurgiska, för inkontinensbehandling har emellertid inte
vunnit någon större utbredning i det kliniska arbetet. Det är
viktigt att kunskapen om dessa behandlingsmetoder sprids
ut i sjukvården så att dessa tillstånd kan behandlas utan
orimliga väntetider.
Bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland
kvinnor. Genom införandet av mammografi som
hälsoundersökning har möjligheterna att tidigt
diagnostisera och behandla brösttumörer förbättrats. Nya
behandlingsmetoder har också tillkommit.
Generellt är det akuta omhändertagandet av en kvinna
med brösttumör bra i Sverige. Däremot finns brister i
eftervården. Kvinnorna får inte det stöd och den
omvårdnad de skulle behöva efter en bröstcanceroperation.
Psykiskt stöd behövs. Här har hälso- och sjukvården ett
ansvar. I det sammanhanget betyder också
bröstcancerföreningarna och dess riksorganisation (BRO)
mycket. Dessa föreningar bör stödjas. Vi ser med
tillfredsställelse att regeringen i årets budgetproposition
föreslår ökat stöd till handikapporganisationerna, av vilka
BRO är en.
Ett speciellt problem som en del bröstcanceropererade
råkar ut för är svullen arm och infektioner i hand och arm.
Genom en speciell behandlingsmetod, lymfdränage, har
kvinnor med svullen arm kunnat hjälpas. Utbildning i
lymfdränage genomförs på ett par ställen i Sverige.
Behandlingen ingår dock inte i den medicinska
behandlingsarsenalen. Vi anser därför att
behandlingsmetoden bör utvärderas och att man därefter
tar ställning till framtida utbildning och användning inom
hälso- och sjukvården.
Lungcancer
Lungcancer har under senare år blivit allt vanligare
bland kvinnor. Bakom detta ligger att kvinnor i ökande
utsträckning börjat röka i yngre år och att de nu rökt så lång
tid att lungcancern börjat utvecklas.
Rökning påskyndar också kvinnors åldrande. De
kommer tidigare i menopaus, får rynkigare hud och blir
tidigare gråhåriga. Efter menopausen får rökande kvinnor
svagare benstomme och råkar därför lättare ut för benbrott.
Kvinnor som röker löper större risk för
blodproppssjukdom om de använder p-piller. Risken ökar
med åldern. Rökningen påverkar också graviditeten.
Kvinnor som röker har svårare för att bli gravida och råkar
oftare ut för missfall. Barn till rökande kvinnor har lägre
överlevnadsfrekvens. Man räknar med att kvinnors rökning
årligen förorsakar 60 dödsfall bland foster och nyfödda. Till
detta kommer att plötslig spädbarnsdöd är sex gånger högre
bland barn till storrökande mödrar än bland barn till icke-
rökare.
Med tanke på rökningens allvarliga konsekvenser för
kvinnor och deras barn anser vi att man måste satsa
ordentligt på att få unga kvinnor att inte börja röka och att
hjälpa kvinnor som är rökare att sluta. Här har
folkhälsoinstitutet en av sina viktigaste uppgifter.
Beroende och missbruk
Läkemedelsberoende och alkoholmissbruk är två
hälsoproblem bland kvinnor som uppmärksammats under
senare år.
Som en följd av de utjämnade dryckesvanorna har
antalet kvinnliga alkoholister som behöver vård ökat i
snabb takt. Missbrukarvården har ännu inte anpassat sina
insatser till en situation med en ökande andel kvinnliga
missbrukare. Således riktas merparten av insatserna inom
missbrukarvården främst till de kategorier som passar in i
en traditionell bild av hur alkoholmissbrukarna skall se ut.
Det kan ibland vara nödvändigt att i vården skilja ut de
kvinnliga vårdtagarna från de manliga. Gemensam vård kan
i en del fall minska rehabiliteringsmöjligheterna och
innebära risker för övergrepp riktade mot kvinnorna. Det
är viktigt att program för kvinnor med alkoholproblem
utvecklas på arbetsplatserna. Metoder måste också
utvecklas för behandling av kvinnliga alkoholister på det
sätt som EWA-projektet vid Karolinska sjukhuset i
Stockholm gett uppmärksammade exempel på.
Vi anser att det är en viktig uppgift för såväl den
nybildade alkoholkommissionen som folkhälsoinstitutet att
ta sig an uppgiften att minska det växande
alkoholmissbruket bland kvinnor.
Kvinnor köper enligt Apoteksbolagets statistik ut mer
beroendeframkallande lugnande medel och sömnmedel än
män. Det finns många fallbeskrivningar som visar att
kvinnor blivit beroende av dessa medel. Vi vet dock inte
omfattningen av detta beroende. Därför bör det centrum
för läkemedelsepidemiologi som riksdagen beslutade om
våren 1990 få i uppgift att göra en sådan kartläggning och
samtidigt undersöka varför en del blir beroende av dessa
medel och inte andra.
Metoder för behandling av läkemedelsberoende har
utvecklats och vidareutvecklas för användning i både sluten
och öppen vård. De resurser som står till förfogande för att
ta hand om personer med läkemedelsberoende är dock helt
otillräckliga. I kommande förhandlingar med landstingen
bör staten uppmärksamma dessa behov.
Forskning
Kvinnors hälsoproblem har varit föremål för studier och
forskning i betydligt mindre utsträckning än manliga
sjukdomar. Vidare har många behandlingsmetoder för
sjukdomar som är gemensamma för kvinnor och män
utprövats på män och behandlingsmetoderna sedan
överförts till att gälla också kvinnor. Hänsyn har inte tagits
till kvinnors annorlunda biologi. Som exempel kan anges
behandlingsmetoderna för högt blodtryck och hjärtinfarkt.
Olika forskare har redovisat resultat som tydligt visar
sambandet mellan kvinnors hälsa och kvinnors arbete. Det
rör sig dels om fysiska skador till följd av tunga lyft och
felaktiga arbetsställningar, dels om psykisk ohälsa till följd
av stressen på arbetsplatsen samt förhållandet att kvinnor
tar med sig arbetsstressen hem. Män varvar ner när de
kommer hem medan kvinnorna fortfarande går på högvarv
när hemarbetet tar vid. Den högre självmordsfrekvensen
bland kvinnliga läkare, tandläkare och sjuksköterskor är en
allvarlig signal om att det inte står rätt till i arbetslivet.
Större delen av den forskning som gjorts om samband
mellan arbete och hälsa/ohälsa har utgått från mäns
situation. Hemarbetet har inte tagits med i
arbetsbegreppet. Forskningen om kvinnors hälsa har i den
mån den utförts varit inriktad på att hitta enkla samband
mellan olika variabler. Någon helhetsbild har inte erhållits.
Det saknas också longitudinella undersökningar där man
studerat hur olika faktorer i förvärvsarbete och hemarbete
påverkar hälsan.
Vi anser att det är viktigt att man fortsättningsvis i ökad
omfattning satsar på forskning kring behandling av kvinnors
hälsoproblem och kvinnors arbete och hälsa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om abortförebyggande åtgärder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sexuellt överförbara sjukdomar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om livmoderframfall och
inkontinens,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bröstcancer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rökning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beroende och missbruk,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning om
behandlingsmetoder och arbetsmiljörisker.1
Stockholm den 23 januari 1992
Barbro Westerholm (fp)
Gullan Lindblad (m)
Karin Starrin (c)
Margareta Viklund (kds)