Under det gångna året har ett antal uppmärksammade
rymningar skett av grova våldsbrottslingar, som varit
intagna för psykiatrisk vård. Det senast uppmärksammade
fallet är en dubbelmördare, dömd till psykiatrisk vård, som
rymde för sjunde gången på tre år från en
rehabiliteringsstuga inne på sjukhusområdet.
Brottslingen ansågs så farlig för allmänheten att många
tidningar valde att publicera hans namn och bild. Polisen
och läkarna varnade också allmänheten för brottslingen
som kan bli mycket farlig om han är drogpåverkad.
Antalet uppmärksammade rymningar av brottslingar
dömda till psykiatrisk vård tenderar att öka. Det ökande
knark- och drogmissbruket bland dessa brottslingar har
naturligtvis stor betydelse för rymningarna. Det tycks vara
anmärkningsvärt lätt att rymma från dessa anstalter och
vårdinrättningar långt innan någon verklig återanpassning-
rehabilitering till samhället skett av denna kategori
brottslingar.
Detta faktum undergräver allmänhetens tro på
möjligheterna att återanpassa dessa människor till en
normal tillvaro i samhället. Därför är det angeläget att i
behandlingen av denna trots allt lilla grupp av grova
brottslingar som dömts till psykiatrisk vård, prioritera
allmänhetens skydd. Det skulle t.ex. innebära att så länge
den dömde inte är fri från drogmissbruk bör stor
restriktivitet råda beträffande permissioner.
Dessutom bör en ordenlig utvärdering göras av den
vård/återpassning som sker av nämnda kategori
brottslingar. Hur många är återfallen? Hur många
återanpassas? Är de nuvarande vårdformerna
verkningsfulla?
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den psykiatriska vården av grova
brottslingar.
Stockholm den 27 januari 1992
Sten-Ove Sundström (s)
Åke Selberg (s)
Leif Marklund (s)