Tobak är idag den största kända dödsorsaken. Det finns
vetenskapligt väl dokumenterat samband mellan
tobaksbruk och våra två vanligaste dödsorsaker,
hjärtinfarkt och cancersjukdomar. Enligt cancerkommittén
inträffar årligen i Sverige ca 10.000 dödsfall p.g.a.
tobaksbruk. Andra effekter är t.ex. allergier och emfysem-
bristning av luftblåsor i lungans periferi som medför
andningsbesvär och utgör en svår plåga för många gamla.
För hälsan särskilt farlig form av tobaksbruk är
cigarettrökning.
I flera studier har man visat att rökdebut hos barn och
ungdom är förenat med särskilt stora hälsorisker. En
övervägande del av alla tonåringar som röker kommer att
fortsätta vanan i vuxen ålder. De som börjar pröva tobak
tidigt under livet blir i större omfattning vanerökare än de
som börjar senare i tonåren. Risken för förtidig död är
kraftigt förhöjd om rökvanan börjar tidigt, särskilt före 15
års ålder (Hammond 1966). Bl.a. är tobaksbruk under
uppväxtåren mer cancerframkallande än senare i livet. Av
en rad väl upplagda undersökningar i olika länder framgår
att tobaksbruk vanligen etableras i tonåren med den
snabbaste ökningen av andelen rökare i åldern 14--15 år. Av
de tonåringar som röker regelbundet fortsätter 80 % vanan
i vuxen ålder. Det övervägande antalet vuxna som röker har
börjat göra det före 18--20 års ålder. Få av dem som inte
börjat röka i tonåren blir vanerökare senare i livet
(McKennel och Thomas 1967, Botvin och McAlister 1981,
Pallonen, 1986, Swan och medarbetare 1990).
Under de senaste åren har andelen rökare bland barn
och ungdom åter ökat. Under perioden 1988/1990 ökade
andelen rökare i årskurs 9 med 29 %. I 1990 års
undersökning anger 20 % av pojkarna och över 30 % av
flickorna i årskurs 9 att de röker. Sedan 1988 har också en
ökad rökning kunnat påvisas i årskurs 6. Lågutbildade
kvinnor i åldern 18--29 år har den största andelen
dagligrökare, 60 % jämfört med 31 % av jämnåriga män.
Motsvarande siffror bland högutbildade är knappt 30 % för
båda könen, även detta en förfärande hög siffra.
Samhället har i Sverige inte visat tillräcklig kraft eller
bestämd vilja att vidta åtgärder för att hindra rökdebut hos
barn och tonåringar. Av två nyligen av Folkhälsogruppen
sammanställda rapporter framgår reklamens betydelse inte
minst för tidig rökdebut hos barn och ungdom (Tobaksbruk
bland barn och ungdom, 1992 resp. Reklamens och
marknadsföringens betydelse för tobaksbruk, 1992).
Barn och tonåringar har särskilt svårt att stå emot
omgivningens tryck och reklamens påverkan att börja röka
tobak. Det räcker att omgivningens och reklamens tryck är
tillräckligt starkt under en kort period av uppväxtåren för
att vederbörande skall lida som vanerökare under resten av
livet. Barn och ungdom är en särskilt utsatt grupp vad gäller
såväl rökdebut som påföljande hälsorisker. Deras situation
förtjänar därför särskild uppmärksamhet från myndigheter
och den lagstiftande församlingen.
Tobaksutredningen har nyligen avlämnat sitt yttrande
med förslag till en rad åtgärder för att skydda befolkningen
från risker förenade med tobaksbruk. Tobaksutredningens
förslag förefaller vid internationella jämförelser vara
modest. Trots detta har flera av utredningens förslag blivit
ifrågasatta, bl.a. förbud mot tobaksreklam. Med hänsyn till
de effekter öppen och smygreklam har på barns och
ungdomars rökvanor vore det mycket olyckligt om den
kommande tobakslagstiftningen inte omfattade ett förbud
mot all tobaksreklam. Flera länder har redan infört ett
sådant förbud, t.ex. Finland, Island, Italien, Canada,
Norge, Portugal, Jugoslavien, Singapore samt ett flertal
afrikanska länder.
Tobaksbolagen hävdar att reklamen inte påverkar
konsumtionen utan enbart märkesvalet. Av en av de av
Folkhälsogruppen publicerade genomgångarna framgår att
det helt saknas vetenskapligt underlag för detta påstående.
Däremot finns det vetenskapligt väl underbyggd
information om att reklam leder till ökat tobaksbruk och att
tonåringar är en särskilt utsatt och lätt påverkbar grupp. Av
en nyligen publicerad analys över samband mellan reklam
och tobakskonsumtion i 33 länder under tidsperioden 1970--
86 framgår att:Reklamförbud åtföljs av minskad
tobakskonsumtion.I de länder där totalt reklamförbud
genomförts är nedgången i tobakskonsumtion i genomsnitt
fyra gånger snabbare än i de länder där man endast
genomfört partiella begränsningar.I de länder där
tobaksreklam är tillåten har tobakskonsumtionen ökat.
Under hela den studerade perioden var
tobakskonsumtionen matematiskt korrelerad till
reklamrestriktionerna.
I en detaljerad analys av förhållandena från 15 länder
har man visat att ökade informationsinsatser från
samhällets sida blir mindre verkningsfulla om man avstår
från att införa reklamförbud. Under 1988 satsades i Sverige
52 miljoner kronor enbart på tidningsannonser för
tobaksvaror. Redan den summan överstiger vida de medel
som samhället kan satsa på åtgärder för att förebygga
tobaksbruk.
I tre nordiska länder: Norge, Finland och Island har man
genomfört en genomgripande analys av effekter under
perioden 1972--78 när dessa länder infört förbud mot
tobaksreklam. Analysen visade att tobakskonsumtionen i
samtliga dessa tre länder har fallit sedan man införde
reklamförbud. Detta gällde t.ex. i Norge särskilt yngre
åldersgrupper, 15--24 år. I Sverige har tobakskonsumtionen
i dessa åldersgrupper ökat snabbt under de senaste åren.
Sverige hör till ett fåtal länder där det är särskilt svårt att
nå allmänheten med hälsoinformation genom media.
Speciellt viktiga media är radio och television. I vissa länder
kan myndigheterna bestämma programutbudet (vilket vi
inte vill rekommendera). I andra länder kan man köpa
sändningstid för vetenskapligt väl underbyggd
hälsoinformation, ofta till kraftigt reducerade priser.
Om ingenting händer som bryter den nuvarande trenden
kommer var tredje idag i Sverige levande person att drabbas
av en cancersjukdom. Eliminering av tobaksbruket skulle
vara den enskilda åtgärd som snabbast och säkrast bryter
den trenden och också minskar risken för hjärt-
kärlsjukdom. Basen i ett förebyggande arbete måste i
dagens kunskapsläge vara brett upplagd och vetenskapligt
väl förankrad hälsoinformation för att påverka kunskaper,
attityder och beteenden. I detta arbete bör, liksom i andra
länder, våra media medverka, kanske främst TV. Det är
dock nödvändigt att dessa aktiviteter stöds med kraftfulla
åtgärder som påverkar företeelser i samhället vilka verkar i
motsatt riktning. Den mest tydliga av sådana åtgärder skulle
vara ett effektivt förbud mot tobaksreklam, som bevisligen
motverkar all hälsoinformation.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i den kommande
tobakspropositionen skall inkluderas förbud mot
tobaksreklam,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av saklig och
vetenskapligt väl underbyggd hälsoinformation i radio och
TV.
Stockholm den 23 januari 1992
Jerzy Einhorn (kds)
Elisabeth Fleetwood (m)