Sjukvårdsinrättningar som bedriver sluten vård i enskild regi betecknas f.n. i vår lagstiftning som enskilda vårdhem och omfattas av enskilda vårdhemsstadgan. Länsstyrelserna har att utöva den omedelbara tillsynen över dessa, medan Socialstyrelsen utövar övergripande medicinsk verksamhetstillsyn.
Sedan stadgan för enskilda vårdhem blivit antagen av riksdagen har betydande utveckling ägt rum. Vi har f.n. i Sverige ca 20 enskilda sjukvårdsinrättningar vid vilka bedrivs avancerad specialistvård, t.ex. hjärtoperationer. Därutöver finns i Sverige ca 100 enskilda sjukvårdsinrättningar för somatisk långvård och konvalescentvård, ca 135 för psykiatrisk vård och mer än 10 för vård av psykiskt sjuka barn. Länsstyrelserna saknar numera expertis för att utöva tillsyn över denna omfattande slutna sjukvård, man hyr in för detta mer eller mindre tillfälliga konsulter.
Det torde vara lämpligt med en översyn av bestämmelserna gällande enskilda sjukvårdsinrättningar för att anpassa dem till den utveckling som har skett inom länsstyrelserna och inom de enskilda vårdalternativen. För verksamhetstillsyn av dessa bör i princip i största möjliga utsträckning gälla liknande regler som för den offentliga hälso- och sjukvården. För detta talar en strävan att öppna sjukvården för mångfald, konkurrens på lika villkor och ökad valfrihet för patienter och personal. Vid genomförandet av en förändring bör man överväga om en särskild stadga för enskilda sjukvårdsinrättningar verkligen behövs. De regler som kan behövas kan införas i den gällande hälso- och sjukvårdslagen. Detta förefaller vara en uppgift för en lämplig utredningsman.
Ändringen bör syfta till att liknande regler som för verksamhetstillsyn inom den offentliga hälso- och sjukvården skall gälla i störsa möjliga utsträckning för verksamhetstillsynen över enskild sluten vård.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att se över reglerna för enskilda sjukvårdsinrättningar och lägga förslag till förenklat regelsystem eventuellt genom en komplettering av hälso- och sjukvårdslagen.
Stockholm den 22 januari 1992 Jerzy Einhorn (kds)