Psykisk ohälsa

I allt högre grad har uppmärksamheten riktats mot ett
av våra större folkhälsoproblem -- kanske det största -- den
psykiska ohälsan.

Psykiatriutredningens rapporter fäster
uppmärksamheten på flera stora olösta problem för de
psykiskt störda människorna.

Det är oftast frågor som inte enbart kan hänföras till
hälso- och sjukvårdsområdet, där landstinget har ansvaret,
utan vad som hör till den enskildes normala liv.

Det kan gälla sådana naturliga behov som meningsfull
sysselsättning, bostad och någon person som kan vara ett
stöd. Detta är, för andra än människor med psykisk
störning, naturliga förutsättningar för ett bra liv.

När förut svaga människor har brister i sin närmiljö blir
deras situation mycket svår och tillståndet förvärras.

I regeringens prop. 1990/91:75 om vissa folkhälsofrågor
redovisas den psykiska ohälsans orsaker, omfattning och
kostnader. Bland annat framgår av nedanstående tabell
över kostnader att psykisk ohälsa är det största
folkhälsoproblemet, även ur ekonomisk synvinkel.

nSjukdomskostnader i miljarder kronor för de fem största
diagnosgrupperna (år 1983)

Sjukvård
För tidig
Sjukför-
Totalt

död
säkring

Psykisk ohälsa
13,5
0,6
14,0
28,1
Rörelseorg. sjukdom
2,5
0,1
21,2
23,8
Hjärt-kärl sjukdom
7,9
5,7
6,3
19,9
Olycksfallsskador
3,1
7,5
5,5
16,1
Cancer
3,3
6,0
1,9
11,2
Totalt
30,3
19,9
48,9
99,1
Källa: SCB, Hälsostatistisk årsbok år 1989

Genom att människors psykiska ohälsa har en sådan
omfattning och utvecklingen visar på ökade problem för
flera grupper får hela området en större uppmärksamhet
och betydelse. Den tilltagande arbetslösheten påverkar
också utvecklingen. Det står nu helt klart att alla krafter
måste användas för att nå resultat. Vidare måste insatser
och stöd i människornas närmiljö prioriteras. Då är det
viktigt att samordning sker i större grad än för närvarande.

Kommunen och landstinget måste samarbeta. Likaså
måste stöd i olika former ges till de
handikapporganisationer som arbetar med psykiskt störda,
studieförbund och andra folkrörelser.

Deras insatser måste ges samma ställning och prioritet
som den verksamhet samhället ensamt svarar för.
Handikapporganisationer, studieförbund och andra
folkrörelser bör också ges särskilt samhällsstöd för att i egen
regi bedriva informationsverksamhet om psykisk hälsa och
ohälsa samt för åtgärder i förebyggande syfte och som stöd
för redan drabbade.

Därför föreslås att regeringen återkommer till riksdagen
med förslag om hur statens insatser för stöd till människor
med psykisk ohälsa bör utformas. Det kan gälla lokala
samverkansprojekt som arbetar med information och
upplysning om psykisk hälsa och ohälsa. Vidare kan det
röra sig om olika former av lokal verksamhet med syfte att
förebygga psykisk ohälsa samt stöd till redan drabbade
människor.

Projekten skall planeras och genomföras i samverkan
enligt ovan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om statliga
insatser för stöd av människor med psykisk ohälsa.

Stockholm den 25 januari 1992

Jan Fransson (s)

Anders Nilsson (s)

Birgitta Johansson (s)

Sven-Gösta Signell (s)