Rätten till en god vård måste tillförsäkras alla
människor, oavsett ålder, inkomst eller bostadsort. Det är
den enskildes behov och önskemål som i första hand skall
styra vårdinsatserna. Resurserna till vården måste fördelas
rättvist, också i ett regionalt perspektiv.
Man har sagt att vi har världens bästa sjukvård i Sverige.
Men det innebär inte att kvaliteten alltid är bra eller att alla
som har kontakt med sjukvården erbjuds lika hög kvalitet.
En rad studier har visat att det finns betydande variationer
och skillnader i vårdkvalitet mellan olika kliniker,
vårdcentraler, sjukhus och landsting. Det är egentligen
självklart att kvaliteten i sjukvården kan variera.
Det finns olika perspektiv på vad som kan menas med
god kvalitet i sjukvården. Det kan bero på vem man frågar.
En läkare kan tänkas svara att god kvalitet i sjukvården är
en tekniskt lyckad operation. För patienten handlar god
kvalitet troligen också om en vänlig omvårdnad och en
lyhörd omgivning. Den anhörige kan svara att det här är
viktigt, men även att man får en ordentlig information och
kanske avlastning.
Runt om i landet diskuteras hur man skall förbättra
arbetet med s.k. kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården.
Syftet är att förbättra vården för patienter som är
omhändertagna i sluten eller öppen vård. Centralt för att
kunna utveckla kvalitet är en kontinuerlig uppföljning och
mätning av olika aktiviteter och insatser i en vårdkedja.
Vidare att föra samman information som beskriver
vårdprocessen och inte minst viktigt att få en återkoppling
till all berörd personal. S.k. kvalitetscirklar på en avdelning
eller mottagning, där man systematiskt granskar alla led i
vårdförloppet och drar slutsatser vilka direkt återkopplas
och ger anledning till förändringar, är ett exempel på
arbetsmetodik. Framförallt SPRI har verkat för en sådan
utveckling. Detta är dock inte tillräckligt.
Den pågående datoriseringen inom vården innebär
ökade möjligheter till effektivare uppföljning av den
kvalitet som ges i vården. En utveckling mot prislappar
inom vården -- DRG-system exempelvis -- måste också
innebära krav på ett effektivt och rationellt system som kan
ge besked om vårdkvaliteten. Utan översiktliga och
genomlysande system för kvalitetssäkring och
kvalitetsmätning blir det mycket svårt att arbeta med
uppföljning och utvärdering av verksamheten. Eftersom
Sverige ställt upp på en överenskommelse med WHO att till
1990 -- två år sedan -- ha ett fungerande
kvalitetssäkringssystem i vården, borde detta redan idag
vara omfattande. Så är dock inte fallet. I Sverige har vi inget
lagfäst, heltäckande system för kvalitetssäkring och därför
är det än så länge upp till sjukvårdshuvudmännen att ta
initiativ.
Internationellt sett finns det flera typer av
kvalitetssäkringssystem som kan appliceras på vårdsektorn.
ISI 9000 är ett dokumentstyrt system för kvalitetssäkring.
Det skall säkerställa att kvaliteten står i överensstämmelse
med specifikationen i varje led av verksamheten. Detta
system finns inom olika sektorer men är ej prövat i större
skala inom vården i Sverige. Ett annat system är RAMO
som används i USA.
För en kategori patienter är det särskilt angeläget med
kvalitetssäkring. Det handlar om de många framförallt
äldre med ofta flera sjukdomar, som inte känner sig
välkomna till sjukhusens slutna eller öppna vård, de som
avvisas från akutavdelningarna eller skrivs hem -- enligt
kanske egen och anhörigas mening -- för tidigt från
intagningsavdelning eller vårdavdelning. Svårigheterna
som föreligger med att lösa boende-, omsorgs- och
vårdfrågorna för våra äldre accentuerar hur den medicinska
vården liksom även omvårdnaden fungerar på våra sjukhus
när det gäller just våra äldre.
Att kartlägga konsekvenserna av icke given medicinsk
vård på för låg nivå för våra äldre patienter som har vanliga
men svåra sjukdomar är ett synnerligen angeläget
kvalitetssäkringsområde, benämnt kvalitetssäkring av
befolkningsansvarsmodell. Kunskap i dessa frågor kan även
användas som underlag för beslut om tilldelning och
styrning av resurser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nationell
strategi vad det gäller kvalitetssäkring i svensk sjukvård,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av satsningar för
säkerställande av god kvalitet i vården och omsorgen för
alla.
Stockholm den 22 januari 1992
Chatrine Pålsson (kds)