I proposition 1991/92:25 föreslog regeringen att tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande skulle senareläggas till den 1 juli 1992. I samband därmed anförde föredragande statsrådet att organisationskommittén borde pröva möjligheten att samlokalisera folkhälsoinstitutet med någon annan myndighet eller organisation.
Med anledning av formuleringarna i nämnda proposition uttrycktes från många håll farhågor om att avsikten var att kringgå socialutskottets och riksdagens klara ställningstagande beträffande lokalisering av den nya myndigheten. Dessa innebär nämligen att man vid inrättande av nya myndigheter skall överväga möjligheten att välja annan lokaliseringsort än Stockholm. Socialutskottet upprepade enhälligt detta ställningstagande i sitt betänkande 1991/92:SoU9 den 3 december 1991.
Tyvärr visar det sig nu att farhågorna var väl motiverade. Organisationskommittén skrev nämligen den 16 december 1991 till regeringen och anmälde sitt beslut att föreslå lokalisering av folkhälsoinstitutet till Stockholmsregionen. Man åberopar där institutets roll som samordnare mellan olika sektorer på det nationella planet och nödvändigheten av ett gott och nära samarbete med olika centrala organ. Vi kan notera att med denna generella motivering kan man motsätta sig varje förslag om lokalisering av myndigheter utanför stockholmsregionen. Men när riksdagen vid upprepade tillfällen uttalat att ny statlig verksamhet bör förläggas utanför stockholmsregionen, då har den gjort detta för att markera att regionalpolitiska hänsyn skall väga tungt vid lokaliseringsbeslut. Vi anser inte att organisationskommittén har visat någon respekt för riksdagens uttalanden i detta hänseende. Detta framgår av ett brev från organisationskommitténs ordförande den 16 december 1991. Där skriver han följande:
Många som har föreslagit andra orter har haft vänligheten att inbjuda kommittén att besöka orten, eller erbjudit sig att på annat sätt vid sammanträffande ge oss ytterligare information utöver översänt skriftligt material. Tyvärr har tidsschemat för vårt uppdrag inte gjort det möjligt för oss att ta fasta på dessa erbjudanden. Jag hoppas att ni har förståelse för detta.
Vi motionärer har i vart fall inte förståelse för ett sådant förfaringssätt. Den 3 december skriver socialutskottet att det förutsätter att organisationskommittén beaktar arbetsmarknadsutskottets och socialutskottets tidigare uttalanden om att vid lokalisering av folkhälsoinstitutet överväga annan lokaliseringsort än Stockholm. Riksdagen beslutar i enlighet med detta den 17 december. Men redan den 16 december passar kommittén på att besluta samt meddela att den inte har tid att närmare ta reda på vad alternativa orter har att erbjuda. Sådan nonchalans mot riksdagen kan inte tolereras.
Vid olika tillfällen har i motionen anförts motiv för en lokalisering till Umeå. Socialutskottet har vid besök i Umeå fått en fyllig information i frågan. Vi finner det därför inte nödvändigt att utveckla de argument som talar för Umeå som lokaliseringsort för folkhälsoinstitutet. Klart är att Umeå erbjuder mycket goda förutsättningar för att fullgöra institutets olika uppgifter. Kvalificerade medarbetare kan rekryteras. En bred bas av kunnande finns att tillgå vid Umeå universitet och andra institutioner. Norrlandstingen erbjuder en bra miljö för denna verksamhet genom de erfarenheter och kunnade som där finns i fråga om upplysnings- och preventionsarbete. Lokaler kan ställas till förfogande så att institutet snabbt kan komma i gång med sin verksamhet. De goda kommunikationer som finns både vad gäller tele som flyg ger nödvändiga förutsättningar för kontakt och samordning med olika s.k. centrala organ.
Socialutskottet har vid tidigare behandling av motioner i detta ärende ansett att det inte bör föregripa organisationskommitténs bedömning. Nu föreligger denna bedömning genom dess skrivelse till regeringen. Riksdagens möjlighet att påverka den statliga utgången i frågan förutsätter ett klart ställningstagande. Vi anser att detta bör ske genom ett uttalande om att folkhälsoinstitutet bör lokaliseras till Umeå.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att folkhälsoinstitutet bör lokaliseras till Umeå.
Stockholm den 22 januari 1992 Georg Andersson (s) Lena Boström (s) Mats Lindberg (s) Carin Lundberg (s) Rinaldo Karlsson (s)