På flera håll i vårt land finns planer på att anlita entreprenörer för att utföra barn- och ungdomstandvård. Av tandvårdslagen framgår dock inte klart att detta är tillåtet. Tveksamhet har därför uppkommit om entreprenadlösningar är möjliga.
Enligt § 7 i tandvårdslagen (1985:125) skall folktandvården bl.a. svara för regelbunden och fullständig tandvård för barn och ungdomar till och med det år de fyller nitton år. Enligt förarbetena till tandvårdslagen (prop 1984/85:79) bör barn- och ungdomstandvården bedrivas av folktandvårdens egen personal.
I en skrivelse till Tandvårdsförvaltningens kansli i Uppsala daterad 1991-11-26 har Socialstyrelsen anfört bl.a:
Frågan om en entreprenadlösning med privata vårdgivare för en del av barn- och ungdomstandvården i ett visst fall kan anses ligga inom ramen för tandvårdslagens bestämmelser har socialstyrelsen inte anledning att ta ställning till. Socialstyrelsen uppfattar detta som ett rent politiskt ställningstagande. Det som ankommer på socialstyrelsen är i stället att följa upp och utvärdera vården oavsett vilken vårdsektor som utför vårdarbetet. En eventuell entreprenadverksamhet kommer även att följas upp av socialstyrelsen som därigenom kan pröva om verksamheten står i överensstämmelse med tandvårdens mål enligt tandvårdslagen. Detta sker redan i samband med de begränsade försök med extern entreprenadverksamhet som finns på ett par andra håll i landet.
Det finns således anledning att se över tandvårdslagen i syfte att underlätta entreprenadlösningar av tandvården för barn och ungdom. Av lagen måste klart framgå att entreprenadlösningar är möjliga. Privata tandläkare skall kunna ge barn och ungdom tandvård på samma villkor som folktandvården.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tandvårdslagen bör ses över i syfte att underlätta entreprenadlösningar av tandvården för barn och ungdom.
Stockholm den 23 januari 1992 Ann-Cathrine Haglund (m)