Under 1991 har arbete bedrivits i syfte att förverkliga
tanken på ett Folkhälsoinstitut.
Organisationskommittén för Folkhälsoinstitutet har,
genom sin ordförande Gabriel Romanus, av principiella
skäl avböjt att ta emot uppvaktningar i fråga om
lokaliseringsort för verksamheten. En inställning som i viss
mån kan förstås och respekteras, men som i sin tur
föranleder mig att motionsvägen söka en möjlighet att
påverka val utav lokaliseringsort.
Enligt vad som hitintills kommit till min kännedom
kommer en central ledningsfunktion för Folkhälsoinstitutet
att upprättas i Stockholm, och en verksamhetsoperativ del i
någon annan del av landet. En strategi som tycks vara
förankrad hos övriga i kommittéarbetet.
Värmland, ett starkt alternativ
Värmland är ur många olika synpunkter ett mycket bra
val för en lokalisering av denna karaktär, och jag vill lyfta
fram några starka skäl för en Värmlandslokalisering.
1. Anknytningsmöjligheter till Högskolan i Karlstad.
2. Centralt läge i landet med tanke på
befolkningsspridning och kommunikation till landets övriga
delar.
3. Närhet till mycket varierande kulturlandskap med
rekreationsområden för både sommar- och vinteraktiviteter
till lands och till sjöss, och en ur svensk kulturhistorisk
synvinkel högintressant och stimulerande omgivning.
4. Närhet till Norge och den folkrika Osloregionen är,
med tanke på ett eventuellt framtida samarbete, en
förutsättning med stor potential för ett framgångsrikt
Folkhälsoinstitut.
5. En strategiskt belägen anläggning vid Vänerns strand
som har kapacitet för en verksamhet av denna art är
Mariebergsområdet i Kristinehamn. Ett mycket åskådligt
och realistiskt presentationsmaterial har tillställts
Organisationskommittén av Kristinehamns kommun.
Denna anläggning kan med kort varsel anpassas för den
aktuella verksamheten.
6. Regionalpolitiskt övervägande. Östra delen av
Värmland har sedan stålkrisens början förlorat ca 8 000
arbetstillfällen enbart i Karlskogatrakten.
Ytterligare ett stort antal nerdragningar har skett i regionen
genom förändringar vid rörverket i Storfors, Degerfors
järnverk, Björneborgs järnverk och Saab-Scania i
Kristinehamn med flera företag.
7. Ytterligare ett regionalpolitiskt övervägande. Ett stort
antal arbetstillfällen i Karlstad kommer att försvinna genom
den aviserade flyttningen och halverandet av I 2
som ingår i ÖB:s planer.
Flera goda skäl för en lokalisering till Karlstad eller
Kristinehamn kan anföras. De ovan nämnda har sådan
dignitet att de torde räcka för att ur flera aspekter klargöra
värdet av Värmland som lokaliseringsregion för den delen
av verksamheten som av Organisationskommittén bedöms
med fördel kunna bedrivas utanför Stockholm.
Principiellt bör regionalpolitiska och operativa skäl
vägas samman av regering och riksdag vid beslut om
lokaliseringsort.
Med all respekt för Organisationskommitténs arbete och
kommande rekommendation beträffande lokaliseringsort
vill jag framhålla att det enligt min mening är nödvändigt att
finna en lösning som tillgodoser både regionalpolitiska och
övriga för verksamheten viktiga aspekter. Till detta krävs
ett regeringsbeslut som har förankring i riksdagen även ur
regionalpolitisk synpunkt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om principer för
utlokaliseringsbeslut med avseende på Folkhälsoinstitutets
verksamhetsoperativa del,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Värmland, med alternativen
Karlstad och Kristinehamn, som lämplig region för
utlokalisering av den verksamhetsoperativa delen av
Folkhälsoinstitutet.