Alternativen till offentlig vård och behandling blir allt fler. Det finns både privata vårdgivare, olika sammanslutningar och stiftelser vilkas syfte i huvudsak är att vårda och behandla människor som inte direkt behöver medicinsk vård. Särskilt utnyttjas dessa vård- och behandlingsinrättningar av socialtjänsten. Det kan vara fråga om åldringar som har svårt att klara sig fysiskt, det kan vara människor med lättare psykiska problem, barn och ungdomar som omhändertagits för samhällsvård, missbrukare eller personer som vistas på hälsohem.
Ofta är det människor i en krissituation och som då kan komma i en stark beroendeställning till den som ger vården. Det finns mycket lite av regler och etiska förhållningssätt för dessa institutioner eftersom de står utanför hälso- och sjukvårdslagens domvärjo. I princip krävs bara länsstyrelsens godkännande av lokaliteterna för att en sådan verksamhet med vård och behandling ska kunna starta.
Att det har förekommit kränkande handlingar på sådana institutioner känner vi till genom våra kontakter med klientorganisationerna och det vore därför värdefullt om det fanns etiska riktlinjer och annan reglering för verksamheten på dessa ställen. Regler som skulle kunna utgöra minimikrav på den som förmedlar vården. Vi tror att detta kunde vara till hjälp och skydd både för den behandlande och den som behandlas.
Dessa regler ska innehålla ett integritetsskydd för patienten så att inte behandlingen kan kränka patientens värdighet, autonomi och personliga ansvar.
Reglerna ska klargöra att vårdgivaren tar på sig ett ansvar att erbjuda skydd så att patienten får bästa möjliga hjälp och inte åsamkas psykisk eller fysisk skada.
Vi anser att de också måste innebära att den som erbjuder vården ska ikläda sig ett behandlingsansvar där klienten är informerad om vad behandlingen innebär och att denna behandling inte sker utanför behandlarens kompetens.
Viktigt är också att sekretessregler för verksamheterna upprättas.
Vi tycker också att det bör finnas en prövning av lämpligheten hos de personer som ska öppna en institution beträffande deras yrkesmässiga kompetens.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen får i uppdrag att se över reglerna enligt vad i motionen anförts om etiska regler för institutioner utanför hälso- och sjukvården,
2. att riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen får i uppdrag att utforma kravspecifikation för vårdgivarna enligt vad i motionen anförts om behovet av kompetens hos privata vårdgivare.
Stockholm den 20 januari 1992 Gudrun Schyman (v) Berith Eriksson (v) Björn Samuelson (v) Eva Zetterberg (v)