För invandrare och flyktingar med medicinsk högskoleutbildning är vägen till arbete i Sverige lång. För att kunna arbeta som sjuksköterska krävs svensk legitimation. Det tar 3--5 år att komplettera en utländsk utbildning till svensk legitimation.
Möjligheter att inom rimlig tid återuppta ett yrke är av största betydelse, dels för invandrares personliga anpassning till sitt nya hemland, dels ur samhällsekonomisk synpunkt.
Vägen till legitimation är både lång och kostsam. Den utländska sjuksköterskan skall vända sig till Socialstyrelsen för att få tillstånd att komplettera sin utländska utbildning mot svensk legitimation. Efter Socialstyrelsens godkännande väntar ett språktest i Uppsala. Testet omfattar medicinsk svenska och utgör för många en stötesten eftersom det är första gången invandraren kommer i kontakt med medicinsk terminologi. När språkprovet är avklarat börjar förberedelserna för ett medicinskt kunskapsprov. Socialstyrelsen anvisar litteratur som skall instuderas helt på egen hand och nio ämnen skall avtenteras vid ett tentamenstillfälle omfattande tre heldagar. Provet genomförs i Stockholm två gånger om året och invandraren har själv att bekosta såväl litteratur som uppehåll i Stockholm under tentamensperioden. Efter det medicinska kunskapsprovet återstår en kurs och tentamen i författningskunskap -- tre veckors heltidsstudier i Stockholm. Därefter krävs praktik inom länssjukvården och inom primärvården. Den enskilde måste själv skaffa sig praktikplatser. Först efter genomgången praktik får sjuksköterskan ut sin legitimation och kan börja arbeta inom sitt yrke i Sverige. Med tanke på att den utländska sjuksköterskan inte har något stöd under kompletteringstiden och agerar alldeles ensam är kraven från Socialstyrelsen orimliga.
Kurser och tentamina finns enbart i storstäderna och det är lång tid mellan tentamenstillfällena. Undervisningen hänger inte ihop och familjelivet splittras när man skall åka iväg på veckolånga kurser.
Det saknas stödundervisning för att förbereda till det medicinska kunskapsprovet. Det finns heller inga lärare/ handledare som kan ge pedagogiskt stöd på hemorten när man kört fast att på egen hand läsa in den medicinska litteraturen som Socialstyrelsen anvisar till provet.
Samtidigt har vi vårdhögskolor på flera orter i landet där man bedriver utbildning av sjuksköterskor och där det borde finnas möjlighet för utländska sjuksköterskor att få komplettera sin legitimation under handledning. Innebörden är inte att sänka kraven utan att underlätta komplettering till svensk legitimation.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att socialstyrelsen skall se över sina krav angående komplettering av utländsk utbildning.
Stockholm den 20 januari 1992 Leif Carlson (m) Maud Ekendahl (m)