I §3 HSL slås fast att hälso- och sjukvården skall vara av
god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i
vård och behandling.
Många människor arbetar i dag inom området kost--
hälsa--sjukdom. Graden av yrkeskunnande och kompetens
varierar avsevärt. Det förekommer ett mer eller mindre
oseriöst och godtyckligt tyckande ifråga om sambandet
kost--hälsa.
Det är viktigt att kvaliteten i kostrådgivningen
upprätthålls. Det gäller såväl det faktiska innehållet i
rådgivningen som de metoder som används för att
genomföra den livsstils- och attitydförändring som ofta
krävs för en bestående koständring.
Att ge kostbehandling till svårt sjuka människor är ett
mycket ansvarsfullt arbete. Likaväl som det krävs ansvar för
medicinska åtgärder vidtagna av läkare, sjuksköterskor,
sjukgymnaster och logopeder bör det ställas samma krav på
kostbehandling.
Insikten om kostens betydelse för hälsan och behovet av
kostrådgivning ökar bland allmänheten. Sambandet mellan
kost och hälsa är mycket komplicerat. Kostbehandling för
att förebygga eller behandla sjukdom förutsätter de
speciella kunskaper som genomgången och godkänd
dietistutbildning ger.
Dietistutbildningen är den enda näringsterapeutiska
utbildningen med medicinsk inriktning i Sverige. Den
statliga dietistutbildningen tillkom 1978 och omfattar 120
poäng, dvs. tre års utbildning. Utbildningen ges vid
universiteten i Umeå, Uppsala och Göteborg. Den omfattar
bl.a. näringslära, fysiologi, dietik, sjukdomslära och
psykologi. Möjlighet till påbyggnad finns (40 poäng).
För närvarande finns ca 400 dietister i Sverige. Årligen
tillkommer 30 yrkesutövare med dietistexamen. Omkring
90 procent av dietisterna är verksamma inom den offentliga
vården.
Dietistkåren har förpliktat sig att följa Socialstyrelsens
och Statens Livsmedelsverks kost- och
näringsrekommendationer. Detta är den bästa garantin för
att patienterna ges kostbehandling enligt vetenskap och
beprövad erfarenhet. Därigenom garanteras också att
behandlingen förbättras i takt med att kunskaperna i dessa
frågor ökar.
Medlemmarna i Dietisternas Riksförbund har också
ålagt sig att följa vissa etiska regler. Om en legitimering av
dietistkåren genomförs skulle dessa krav kunna hävdas från
statens sida för patientens bästa.
Endast en legitimation baserad på adekvat utbildning,
krav på dokumentation och etiska regler gör det möjligt att
utkräva det ansvar som behövs. Det gör det också möjligt
att beivra oseriös och okunnig yrkesutövning som kan sätta
människors liv och hälsa i fara.
Dietister utbildade i Sverige har kunskaper som väl är i
paritet med utbildningen i många andra länder där
yrkeskunnigheten legitimerats. I internationell konkurrens
vore en legitimering av yrkeskompetensen en styrka.
Ett skydd för dietistens yrkestitel genom en legitimering
skulle ge det formella erkännandet av det viktiga arbete
dietisten utför.
Dietister som genomgått den treåriga
dietistutbildningen vid universiteten i Umeå, Uppsala eller
Göteborg och avlagt godkänd examen bör ges rätt till
legitimation.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om legitimering av dietister.
Stockholm den 17 januari 1992
Karin Falkmer (m)
Inger René (m)