Riksdagen fattade hösten 1991 ett beslut om förbud mot
vissa dopningsmedel (1991/92: SoU7, RD 44). Information
om dessa medel har utarbetats av Apoteksbolaget,
Läkemedelsverket och idrottsrörelsen.
Dopningsfrågan är emellertid inget exklusivt
läkemedels- eller idrottsproblem utan ett samhällsproblem
av större omfattning. Legalt säljs alla möjliga produkter,
t.ex. RX Optimizer som innehåller aminosyror och
spårmetaller samt ''Olympic 90%'' som också innehåller
olika äggviteämnen. I reklamen anges att medlen skall
användas för att ge optimal styrka och muskeltillväxt.
Många ungdomar som ägnar sig åt body-building och
idrott använder sig av dessa medel trots att det saknas
vetenskapligt grundad dokumentation om att preparaten
har effekt. Samtidigt bibringas ungdomarna en uppfattning
att man inte kan nå resultat enbart med träning utan måste
komplettera med preparat av olika slag. De här preparaten
är sannolikt både ofarliga och ineffektiva men har man
börjat använda konstlade medel för att uppnå bättre
prestationsförmåga ligger steget att börja bruka
farmakologiskt aktiva preparat snubblande nära.
För att möta detta problem bör barn och ungdomar
informeras om att man inte skall försöka uppnå fysisk
utveckling och förbättrade prestationer med hjälp av olika
konstgjorda preparat. Informationen kan förmedlas genom
ett flertal olika kanaler såsom lärare, idrottsledare,
föräldrar m.fl. men för att kunna ge information måste man
ha tillgång till kunskapsunderlag.
Jag anser därför att läkemedelsverket utöver att
informera om läkemedel och dopning och dopningsmedlens
effekt på hälsan bör ta fram information om den flora av
preparat som inte har farmakologiska effekter och som är
mer av naturmedelskaraktär.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om preparat som ges i
prestationshöjande syfte.