Olika rapporter visar att den kvinnliga missbrukarens
situation ofta är svårare än mannens och att missbruket
tenderar att få allvarligare konsekvenser. Tyvärr har det
tagit lång tid att förstå detta. Det är först under de senaste
tio åren som man börjat intressera sig för de kvinnliga
missbrukarnas speciella förutsättningar och behov.
1988 var det totala antalet dödsfall relaterat till
diagnosen alkoholism 1377. Av dessa var 16 % kvinnor.
Kvinnornas andel var 1965 7,8 %. 25 % av det totala antalet
som avled i alkoholförgiftning, som direkt eller indirekt
orsak, var kvinnor.
17,4 % av dem som frivilligt vårdades på
behandlingshem under 1990 var kvinnor. Av de dömda enlig
lagen om vård av missbrukare utgjorde 31,3 % kvinnor.
Detta visar att nuvarande åtgärder för att förhindra ett
ökat antal kvinnor att hamna så djupt i ett alkoholberoende
inte varit tillräckliga.
Det finns vissa skäl som gör det svårare att tidigt
upptäcka och komma tillrätta med kvinnligt missbruk.
Kvinnor missbrukar mera dolt när det gäller alkohol och
läkemedel. Detta är möjligen en effekt av vår tradition.
Detta gör det också svårare att möta kvinnliga missbrukare
med tidiga insatser. I de fall kvinnorna har barn kommer
också rädslan att barnen skall bli omhändertagna. De flesta
kvinnor med barn drar sig för att söka hjälp.
Det är därför positivt att direktiven till
alkoholkommissionen tar upp denna situation. Men i
avvaktan på att den presenterar förslag till åtgärder måste
arbetet intensifieras i försök att hejda den negativa
utvecklingen när det gäller missbruk bland kvinnor.
Lena Dahlgren på EWA-kliniken har utifrån den
medicinska alkoholistvården delat in de kvinnliga
alkoholmissbrukarna i tre grupper:
1) Tonåringar och kvinnor i 20--30-årsåldern som dricker
kraftigt, öppet och tillsammans med pojkvänner. Ofta finns
en komplex bakomliggande problematik.
2) 30--50-åriga yrkesarbetande kvinnor. Ur socialt
drickande växer symptomdrickande på grund av
relationsproblem, stress, kroppsliga besvär etc.
3) Äldre kvinnor med ensamhetsproblem.
För att förhindra att kvinnor i dessa situationer hamnar i
missbrukssituation krävs aktiva förebyggande insatser. Dels
gäller det att rikta detta mot tonårsflickor. Det finns flickor
i riskzoner som behöver lyftas fram och ges stöd för att
förhindra att de hamnar snett. Flickorna syns sällan och det
saknas kunskap att nå dem. De projekt som nu aktivt söker
upp dessa flickor måste vidgas till flera kommuner. Många
frivilliga organisationer har visat vägen att nå dessa grupper.
I samarbete mellan ungdomsmottagningar,
arbetsförmedling, socialtjänst, skola m.fl. kan man nå goda
resultat. Dessa flickors självförtroende måste stärkas och de
måste synliggöras.
De yrkesarbetande kvinnornas situation är ofta mycket
frustrerande. Småbarnsmammorna söker hinna med familj
och barn, yrkesarbete och samhällsengagemang. De ökade
ekonomiska resurserna och ändrade sociala
umgängesformer bidrar till att alkoholen lätt blir ett sätt att
koppla av från all påfrestning. Alkohol förekommer allt
oftare både i representationssammanhang och sällskapsliv.
De ensamma kvinnorna finns ofta i gruppen
pensionerade kvinnor. Även i dessa grupper finner man
kvinnor som lever med dolda alkoholproblem.
Det är därför angeläget att de frivilliginsatser som idag
förekommer för att arbeta förebyggande genom att ge
information, initiera forskning och delta i vård också måste
få samhällets stöd.
KSAN (kvinnoorganisationernas samarbetsråd i
alkohol- och narkotikafrågor), Kvinnoforum, Vita Bandet,
De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse med RIA
(Rådgivning i alkoholfrågor) utför stora frivilliga insatser
för att ge denna information, skapa sociala nätverk,
informera unga kvinnor och föra en debatt på olika nivåer.
Alla dessa organisationer utför ett betydelsefullt arbete
på områden som samhällets organ inte hinner med. Det är
ekonomiskt fördelaktigt att stödja dessa organisationers
insatser.
Kvinnors vård
Vårdmöjligheter för kvinnor måste också utvecklas. Allt
flera behandlingsformer bedrivs nu med enbart kvinnor
som vårdtagare och med kvinnlig personal. Många kvinnor
har traumatiska upplevelser med män och många
vårdtillfällen har spolierats av att relationer uppstått under
behandlingens gång som förhindrat en positiv vårdinsats.
Barnens roll i missbrukshem skall nu äntligen belysas. Vi
känner delvis till vilka problem dessa barn fått utstå i sin roll
att klara av vuxenkrav när föräldrarna varit berusade.
Restriktiv alkoholpolitik gynnar kvinnor
Den svenska traditionella alkoholpolitiken har trots allt
varit framgångsrik. Vi kräver att riksdagens beslut att
minska alkoholkonsumtionen med 25% fram till år 2000
står fast.
De medel som finns för att nå detta mål innebär att vi
skall behålla monopolen. Systembolaget skall självklart
fortsättningsvis vara lördagsstängt. Detta har varit till stor
nytta för många familjer. När lördagsstängningen infördes
kunde man notera att andelen misshandelfall minskade
under lördagkväll och -natt. Detta förhållande talar för att
stängningen gett effekt.
Beskattningen av alkohol har sedan 1990 inte justerats.
Det finns därför anledning att nu höja alkoholskatten med
10 %. Inkomsten av en sådan skattehöjning kan bl.a.
användas för aktivt stöd till bl.a. ovanstående
organisationers arbete. Det finns även anledning att låta
alkoholskatten ligga utanför beräkningen av
konsumentprisindex.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts rörande åtgärder för att förhindra
alkoholmissbruk bland kvinnor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts rörande stöd till organisationer som
arbetar med kvinnor och alkohol,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts rörande systembolagets
öppethållandetider,
4. att riksdagen beslutar att höja skatten på alkohol med
10 %,1
5. att riksdagen beslutar att alkoholskatten inte inräknas
i underlaget för beräkning av konsumentprisindex.2
Stockholm den 27 januari 1992
Karin Israelsson (c)
Fanny Rizell (kds)
Gudrun Norberg (fp)
Maj-Lis Lööw (s)