Under senare tid har den alkoholpolitiska debatten
intensifierats.
Sveriges ansökan om inträde i den Europeiska
Gemenskapen har rest frågor om möjligheterna att
bibehålla det statliga monopolet på import och försäljning
av alkohol. Men de traditionella metoderna i svensk
alkoholpolitik har också ifrågasatts från andra
utgångspunkter. Ett exempel är den stora irritationen över
Systembolagets bristfälliga service och långa köer. Ett annat
är att man i huvudstaden sett det som orimligt att tillämpa
de ''normala'' utskänkningsbestämmelserna vid större
turistarrangemang som Ryttar-VM och Stockholm Water
Festival.
Alkoholism är en svår sjukdom som medför mycket
lidande för dem som drabbas, liksom för deras anhöriga.
Social misär följer ofta i missbrukets spår. Arbetslöshet,
bostadslöshet, brottslighet och sjukdom är nära förknippat
med gravt missbruk. Det sociala ansvar som följer med
kraven på en översyn av de traditionella, alkoholpolitiska
medlen är därför mycket stort. Ett socialt ansvarstagande
måste prägla och ligga till grund för de alkoholpolitiska
förslagen.
Svensk alkoholpolitik
Svensk alkoholpolitik har utgått från förutsättningen att
missbruket och alkoholens skadeverkningar står i direkt
proportion till den totala alkoholkonsumtionen i samhället.
Genom information och regleringar har statsmakterna
därför strävat efter att hålla tillbaka den totala
konsumtionen. Det som främst utmärkt Sverige är dock att
information och indirekt påverkan spelat en mycket
underordnad roll jämfört med restriktionerna.
Om den svenska restriktionslinjen varit framgångsrik är
svårt att säga, eftersom jämförelser mellan olika länders
alkoholkonsumtion är vanskliga att göra. Det kan
visserligen konstateras att de nordiska ''monopolländerna''
Sverige och Norge har en lägre per capita-förbrukning än
EG-länderna. Å andra sidan har ''monopollandet'' Finland
en högre alkoholförbrukning per capita än Irland.
Det är knappast rimligt att se graden av restriktioner
som den avgörande orsaken till skillnaderna i
alkoholkonsumtion. Faktorer som kultur, klimat, ekonomi
och traditioner spelar givetvis en stor roll.
Ansvar och hänsynstagande
Det finns många problem i vårt samhälle som är direkt
eller indirekt relaterade till alkohol. Därför måste det
givetvis finnas adekvat vård för missbrukare, liksom det
måste finnas ett ansvar gentemot den yngre generationen.
Ändock måste en åtskillnad göras mellan bruk och
missbruk av alkohol. För de flesta är det uppenbart att en
alltför stor mängd alkohol skapar problem. Samtidigt är
måttligt bruk av alkohol ett etablerat inslag i vårt
kulturmönster. Det är därför rimligt att tesen om frihet
under ansvar får gälla även på detta område. Det viktiga
kan inte vara att upprätthålla restriktionerna för
restriktionernas egen skull, allra minst om man i längden
vill bibehålla ett folkligt stöd för de alkoholpolitiska
målsättningarna. Svenskarna måste kunna umgås naturligt
med alkohol och samtidigt inse att det finns medmänniskor
som har alkoholproblem. Inte minst det sociala
ansvarstagandet i de små gemenskaperna -- familj, arbete,
föreningsliv och grannskap -- är viktigt.
Systembolagets försäljningsmonopol
I en motion av Knut Billing med flera (1991/92:So211)
har föreslagits en liberalisering av dagens rigida reglering av
Systembolagets verksamhet, bland annat med en rätt för
Systembolaget att själv avgöra sina öppettider utifrån
kundernas önskemål.
Det finns emellertid skäl att ifrågasätta
försäljningsmonopolet som sådant. Möjligheterna att
åstadkomma en god service på kundernas villkor är alltid
begränsade inom ramen för ett monopol. Dagens köande
och mästrande från överhetens sida upplevs som kränkande
av allt fler.
Våra umgängesmönster har förändrats och påverkats i
positiv riktning till att mer och mer likna det europeiska
sättet att umgås över ett glas öl eller vin. Kopplingen mellan
alkoholintag och berusning har blivit svagare. Vår
levnadsstandard har förbättrats och vi har blivit mer
medvetna om alkoholens effekter på hälsan. En
uppluckring av Systembolagets försäljningsmonopol bör -- i
vart fall försöksvis -- vara möjlig, i all synnerhet om
samhällets insatser för information och upplysning
samtidigt förstärks.
I Quebec har det kandadensiska spritmonopolet
kombinerat friare försäljningsregler (kvällsöppet,
helgöppet och ett mindre sortiment av viner i
matvarubutiker) med en massiv informationskampanj om
alkoholens effekter och risker. Försöket har slagit mycket
väl ut och i delar av Quebec har alkoholkonsumtionen
minskat med så mycket som 20 procent. Inte heller har
antalet brott relaterade till fylleri ökat.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försöksverksamhet med
försäljning av vin och öl i livsmedelsbutiker.
Stockholm den 24 januari 1992
Mikael Odenberg (m)
Birgitta Wistrand (m)
Göran Åstrand (m)
Henrik S Järrel (m)