Prostitution, incest, pornografi, kvinno- och
barnmisshandel är ofta symtom på våldsbruk, som
egentligen inte är skilda från varandra.
Prostitutionsfrågan är värdeladdad och kontroversiell.
Den handlar om människosyn, människovärde, etiska
värderingar och livsstil. Den handlar om människoförakt
och syn på framförallt kvinnan, ibland också barnet, som en
handelsvara. Prostitution handlar om hur människor både i
vårt land och andra länder ofta utnyttjas mot sin vilja.
Tillspetsat kan prostitution sägas vara en extrem avart av
kommersialism.
Klyftan mellan dem som inom
prostitutionsverksamheten säljer sina tjänster och dem som
köper dem är många gånger avgrundsdjup. Köparna inom
könshandeln lever ofta ett dubbelliv. Officiellt har de
vanligen familj, barn, ett fast arbete och är aktade
samhällsmedborgare. De prostituerade är ofta arbetslösa,
bostadslösa, sjuka, narkomaner och tillhör en på många sätt
föraktad grupp i samhället.
I februari 1977 tillsatte dåvarande regeringen en
utredning med uppdrag att genomföra en kartläggning av
prostitution m.m. Utredningen (S 1977:01), som antog
namnet Prostitutionsutredningen, avlämnade i oktober
1981 betänkandet (SOU 1981:71) Prostitutionen i Sverige --
bakgrund och åtgärder. Inom utredningen hade tidigare av
sakkunniga och sekreterare utarbetats en rapport (Ds
S 1980:9)
Prostitutionen i Sverige, del I och II.
Resultatet av nämnda utrednings och riksdagens arbete
i anslutning till utredningen blev ett förbud i allmänna
ordningsstadgan mot att anordna offentliga pornografiska
föreställningar.
Olika undersökningar från skilda länder under de
senaste tio åren visar att 5--15 procent
av alla kvinnor och 3--8 procent
av alla män före 18
års ålder utsatts för påtvingat sex av en vuxen. Om man
antar att cirka 10 procent
av en oselekterad befolkning av vuxna har
utsatts för sexuellt våld är antalet avsevärt mycket högre i
en population bestående av t ex
prostituerade kvinnor.
Av de prostituerade kvinnorna på Malmskillnadsgatan i
Stockholm har nästan alla varit utsatta för sexuella
övergrepp som barn. Många av dem som idag är
prostituerade har således redan som barn blivit sexuellt
utnyttjade.
Majoriteten av gatuprostituerade kvinnor i Sverige finns
i åldersintervallen 25--30
år. Förekomsten av prostituerade kvinnor yngre än 18
år är marginell.
Data från Stockholm, Göteborg, Norrköping och
Malmö tyder på att ca 40 procent
av de gatuprostituerade är
narkotikamissbrukare med väsentliga inslag av
heroinmissbruk. De prostituerade narkomanerna har visat
sig vara mycket svåra att rehabilitera. Det anses bl a
bero på att deras bakgrund och orsak till prostitution
inte har uppmärksammats. Samhället har inget att erbjuda
dessa kvinnor så att de kan komma ur sin fruktansvärda
ångest. Narkomanin driver många kvinnor av ekonomiska
skäl in i prostitution som i sin tur driver dem tillbaka till
narkomanin.
Sett ur rättslig synpunkt har Sverige en ambivalent
inställning till prostitution. Verksamheten är på samma
gång både tillåten och icke tillåten. Det är inte straffbart att
vare sig sälja eller köpa prostitution. Däremot är det
förbjudet att förmedla sådana tjänster.
Polis och sociala myndigheter står ofta handfallna inför
den grova kvinnoförnedring och den HIV-spridning som
prostitutionen medför. I många år har poliser och
socialarbetare som arbetar med de prostituerade krävt en
förändring.
Poliser som arbetar med de prostituerade har exempelvis
vid flera tillfällen föreslagit att köparna av prostitution skall
kriminaliseras. Som motargument till det förslaget anges att
sociala problem inte kan lösas med lagstiftning. Det har
dock i olika sammanhang visat sig att lagstiftning kan ha en
både normgivande och återhållande effekt. Genom att
kriminalisera prostitution markerar samhället att det är
oacceptabelt med den grova kränkning och
kvinnoförnedring som prostitutionen innebär. De flesta
kunderna skulle förmodligen inte fortsätta att besöka
prostituerade om det blev brottsligt. De skulle inte riskera
att offentligt bli avslöjade som köpare av prostitution.
Enligt en enkät i Malmö uppgav 70 %
av de tillfrågade köparna av prostitution att de inte
skulle besöka de prostituerade om prostitutionen
kriminaliserades.
För att bl.a. undvika att prostitution utnyttjas i
utpressningssyfte bör även utövandet av prostitution
kriminaliseras. Kriminalisering av de prostituerade bör inte
i första hand leda till bestraffningar utan till vård och
rehabilitering.
Kriminalisering skulle också kunna bromsa den
pågående och väntade invasionen av prostituerade från
Central- och Östeuropa. Prostitutionen i de baltiska
staterna, Polen och Tyskland är betydligt högre än hos oss,
och vad Baltikum beträffar stadd i snabb tillväxt. Den har
också en uttalad turistkaraktär, dvs prostituerade från olika
länder kommer till Sverige under en kort period på
turistvisum.
Leif G W Persson redogör i utredningen ''Prostitutionen
i Sverige -- en beskrivning av det aktuella läget'' för denna
utveckling som inger oro inför framtiden:Om vi
betraktar prostitutionen inom EG-området bör vi vara
klara över tre saker. För det första den väsentligt större
omfattningen och den samhälleliga acceptans med vilken
denna verksamhet omfattas. För det andra att denna
prostitution är organiserad och affärsmässigt upplagd på ett
helt annat sätt än vad den är hos oss. För det tredje att ''det
imperialistiska sambandet'' blir allt tydligare. Växande och
stora andelar av de prostituerade kvinnorna i EG-området
kommer idag från Västafrika, Filippinerna och
Centralamerika.Ett svenskt närmande till övriga Europa
kommer att få många olika konsekvenser. Vissa av en social
karaktär. Och ett ''svenskt närmande'' (låt vara helt
oavsiktligt) till den könshandel som finns i vårt östra
närområde och i EG kommer att få mycket konkreta och
dystra återverkningar på situationen här i landet. Både om
vi ser till prostitutionens omfattning, dess organisationsgrad
och de sociala och andra problem som är direkt
sammanlänkade med den. Det finns anledning att följa
utvecklingen på det här området med största
uppmärksamhet. Den svenska situationen kan snabbt
förändras.
Ett ytterligare skäl till att angripa prostitutionsfrågan är
spridningen av HIV/aids och andra sexuellt överförbara
sjukdomar. Den 2 december
1991 hade 60 767
fall av aids rapporterats till
Världshälsoorganisationen, WHO, från Europa. I Sverige
fanns den 30
september 1991 2 890
registrerade HIV-infekterade personer. Av dessa
levde 2 277.
Vid samma tid fanns 617 registrerade aidsfall av
vilka 268 levde. Antalet klamydia- och kondylomfall är
också högt i vårt land.
Kommuner och landsting gör i Sverige stora satsningar
för att förebygga HIV/aids och för att hjälpa dem som
drabbats och deras anhöriga. I HIV/aids-arbetet ingår att
försöka begränsa prostitutionen och att hindra HIV-
smittade prostituerade att erbjuda sina tjänster.
För att hindra smittspridning genom könshandel har
man i första hand riktat sig mot de prostituerade. Flera har
tvångsomhändertagits enligt smittskyddslagen.
Det går inte att försvara den som medvetet sprider
HIV/aids. Men det är fel att uppmärksamheten på
smittspridning genom könshandel så ensidigt riktats mot
säljaren av prostitution. Köparen har ett lika stort ansvar
för spridningen av infektionen HIV/aids och andra sexuellt
överförbara infektioner. Ett sätt att komma åt problemet
kan vara att kriminalisera köparen av prostitution.
Av många olika anledningar behöver således
prostitutionsfrågan på nytt aktualiseras och fokuseras. Ett
sätt är att regeringen tillsätter en utredning för att belysa
problemet och finna konkreta förslag för att komma åt det.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsättande av en utredning för
att belysa prostitutionsfrågan och finna konkreta förslag till
åtgärder mot prostitution samt rehabilitering och vård av de
prostituerade inkl. de prostituerade narkomanerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kriminalisering av köpare och
utövare av prostitution.1
Stockholm den 15 januari 1992
Margareta Viklund (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)
Märtha Gårdestig (kds)
Chatrine Pålsson (kds)
Fanny Rizell (kds)
Alwa Wennerlund (kds)