En sammanställning över alkoholkonsumtionens
utveckling sedan 1850-talet visar att alkoholkonsumtionen
varierat under olika tidsepoker. Vid slutet av 1800-talet var
alkoholkonsumtionen hög. Den halverades vid tiden för
första världskriget och låg på en relativt låg nivå under ett
fyrtiotal år. Från 1970-talets början har
alkoholkonsumtionen på nytt stabiliserats på en nivå som är
jämförbar med den för cirka 100 år sedan.
På samma sätt som alkoholkonsumtionen varierat har
också kunskaperna om alkoholens skadeverkningar
varierat hos befolkning och institutioner. Under 1980-talet
belystes exempelvis genom olika vetenskapliga
undersökningar att en gravid kvinnas alkoholkonsumtion
kan ge det väntade barnet skador.
Att alkoholmissbruk i en familj har allvarlig inverkan på
barnens fysiska och psykiska hälsa är dokumenterat. Olika
undersökningar har visat att barn till missbrukande
föräldrar har svårt att fungera i sociala sammanhang. De
har bl a
på grund av koncentrationssvårigheter svårt att
tillgodogöra sig skolundervisning. Många blir också
utslagna senare i livet.
Medvetande och kunskap finns om att barn till
alkoholmissbrukande föräldrar har en svår situation.
Många gånger får de ta över föräldrarnas roll i relationerna
till både föräldrar och syskon. Det finns dock ingen samlad
kunskap om var dessa barn finns, vilka de egentligen är,
eftersom kunskap fattas om hur de signaler, det tysta språk,
dessa barn sänder ut, skall tolkas. Av bl a
den anledningen är det viktigt att kartlägga dessa barns
individuella situation så att familjen kan stödjas och
hjälpas. I det arbetet måste socialtjänst och barnhälsovård
samarbeta.
I den aviserade alkoholutredningen är det viktigt att
situationen för de uppskattningsvis cirka 100 000
barnen till alkoholmissbrukande föräldrar lyfts fram.
Projekt som bedrivits i Landstingsförbundets och flera
landstings regi har visat att många människor inte är
medvetna om att deras alkoholkonsumtion legat på en så
hög nivå som den gjort. De har inte heller förstått att många
av de problem de söker läkare och sjukhusvård för är direkt
alkoholrelaterade. Många som kommit till insikt om
sambandet mellan problem och alkoholkonsumtion har
med visst stöd på egen hand kunnat minska sitt
alkoholintag.
Även om statistik och olika undersökningar visar att en
stor del av sjukvårdens verksamhet ägnas åt
alkoholrelaterade sjukdomar har alkoholfrågan och
sambandet alkohol och sjukdomar ett litet utrymme i bl a
läkarutbildningen. För att bl a
minska sjukvårdskostnaderna måste läkarna redan
under sin utbildning göras medvetna om sambandet mellan
alkoholkonsumtion och fysiska och psykiska problem. Både
ur samhällsekonomisk och medmänsklig synpunkt är det
viktigt att läkarna redan i sin utbildning uppmärksammas på
vikten av att exempelvis ta en alkoholanamnes, dvs fråga
patienten om hans/hennes alkoholkonsumtion.
För att bl a finna olika modeller för att hjälpa människor
på väg in i ett eventuellt alkoholberoende har
Landstingsförbundet i samarbete med Älvsborgs läns
landsting bedrivit projekt där sjuksköterskor med stor
framgång gjort s k
hälsoprofiler i vilka även alkoholanamnes ingått. Vid
misstanke om för hög alkoholkonsumtion har läkare
remitterat patienter till en speciell sjuksköterska som
delegerats uppgiften att djupintervjua patienten. Bara
genom denna djupintervju har patienter kommit till insikt
om sin alkoholkonsumtion och även ändrat den. Projektet
som kallas Alkohol, Länssjukvård och Primärvård, ALP-
projektet, har givit fungerande modeller för ett
alkoholförebyggande och uppspårande arbete inom hälso-
och sjukvården med förgreningar ute i samhället. De
modellerna kan ligga till grund för ett alkoholförebyggande
och omhändertagande arbete inom såväl primärvård som
länssjukvård.
ALP-projektet var en direkt fortsättning på projektet
Föräldrar och Alkohol, FA-projektet, som
Landstingsförbundet drev i samverkan med Älvsborgs och
Jämtlands läns landsting.
FA-projektet riktade sig till blivande och nyblivna
föräldrar. Målet var att de skulle minska sin
alkoholkonsumtion under framför allt den tid de väntade
barn och då barnen var små. Projektet drevs inom mödra-
och barnhälsovården. Barnmorskor och distriktssköterskor
var nyckelpersoner i arbetet.
Projektet resulterade i att blivande och nyblivna
föräldrar minskade sin alkoholkonsumtion påtagligt,
personalens attityder till alkoholfrågan ändrades, en
fortbildningsmodell för hälsofrågor utvecklades, en
behandlingsplan för gravida missbrukare utarbetades, olika
samverkansformer mellan socialtjänsten och mödra- och
barnhälsovården utprovades, alkoholmissbrukare spårades
och gavs hjälp, alkoholfrågan diskuterades i
föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovården,
förskolan och skolan. Personalen blev mer engagerad och
fick en större arbetsmotivation. De missbrukande kvinnor
som omfattades av projektet avhöll sig från alkohol och
födde friska barn.
I utredningen Skydd för det väntade barnet, SOU
1987:11, redovisas bl a hur erfarenheterna från FA-
projektet har tagits tillvara och lett fram till åtgärder i
landstingen. Av utredningen framgår att antalet
alkoholskadade barn har minskat betydligt. I mitten av
1970-talet bedömdes ungefär 2 promille av alla födda barn
ha fetalt alkoholsyndrom, fullständigt eller partiellt. Denna
siffra minskade på fem år till 0,5 promille. Till detta kan
finnas flera förklaringar. En bidragande orsak anser
utredningen sannolikt vara effekter av hälso- och
sjukvårdens insatser baserade bl a
på projektet Föräldrar och Alkohol.
FA-projektet har fått ett relativt starkt genomslag i
landet, men behöver följas upp för att ligga som grund för
liknande verksamhet inom all mödra- och barnhälsovård.
De modeller FA- och ALP-projekten utarbetade kan
användas inom många olika områden av förebyggande och
medvetandegörande verksamhet inom hälso- och
sjukvårdens både öppna och slutna verksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i den aviserade
alkoholutredningen lyfta fram situationen för barnen till
alkoholmissbrukande föräldrar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om läkarnas utbildning i
alkoholfrågan,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om projektet Alkohol, Länssjukvård
och Primärvård, ALP-projektet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om projektet Föräldrar och Alkohol,
FA-projektet.
Stockholm den 21 januari 1992
Margareta Viklund (kds)