Länsmuseerna -- ''Det svenska museiväsendets ryggrad''
Så rubriceras länsmuseerna i Statens kulturråds rapport
''Att vidga deltagandet i kulturlivet''. Länsmuseerna har
också under de senaste två åren fått betydande
resurstillskott genom en höjning av de statliga
grundbeloppen, vilket också redovisas i årets
budgetproposition, bilaga 12, under avsnittet B 38, Bidrag
till regionala museer.
Denna kulturpolitiska satsning som tillkommit bl a för
att stärka museernas verksamhet riktad mot barn- och
ungdomskultur, miljövård, kulturmiljövård och
konstbildning hotas nu emellertid genom effekterna av
skatteomläggningen som trädde i kraft i januari l99l.
Bakgrunden till att länsmuseerna drabbas av momsen är
att de är organiserade som stiftelser (i två fall dock
föreningsägda) och inte som sina stiftare, landsting och
kommuner, har avdragsrätt för ingående moms.
Olikheterna inträdde med skattereformen. Stiftelseformen
befanns efter moget övervägande på l970-talet, när den
statliga kulturpolitiken lades fast, vara den lämpliga för
samhällsägda institutioner. Museerna har därmed byggts
upp i ett långsiktigt perspektiv. Därför är det orimligt att
avdragsrätt för ingående moms kan orsaka upplösning av
stiftelserna.
Hur momsen drabbar länsmuseiverksamheten
Den som är skattskyldig får dra av ingående skatt på
kostnader i verksamheten. Museiverksamheten är i
Momslagen (ML) undantagen från skatteplikt. Detta
innebär att ingen avdragsrätt föreligger för själva
museiverksamheten. Det innebär i sin tur att momsen
belastar verksamheten som en kostnad.
Med de förändringar som genomförts i ML den 1 januari
l99l, har länsmuseerna belastats av momskostnader på bl a
tjänster som revision, persontransporter, bevakning,
teletjänster, fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel,
samt varor som fjärrvärme, renhållning, energi och vatten.
Skatteplikt har också införts för fastighetsägare som i
egen regi utför skattepliktiga tjänster på sin fastighet.
Som ägare till fastigheter drabbas länsmuseerna av
uttagsbeskattning på lönekostnader avseende
lokalstädning, fönsterputsning, renhållning eller annan
fastighetsskötsel, fastighetsunderhåll och reparationer.
Länsmuseernas blandade verksamhet leder till
momskrångel
Länsmuseerna har verksamhetsområde som omfattar
såväl skattepliktiga som skattefria delar, s k blandad
verksamhet. Skattepliktiga delar för länsmuseerna är
försäljning av böcker, vykort och souvenirer, försäljning i
museikaféet, tillhandahållandet av tjänster i form av
uppdrags- och konsultverksamhet, t ex arkeologiska
uppdrag och byggnadsantikvariska tjänster.
För att få avdragsrätt för del av kostnaden av ingående
skatt som avser gemensamma förvärv, skall fördelning ske
efter skälig grund (förhållandet mellan skattepliktig och
skattefri omsättning, använd lokalyta eller dylikt).
Det är svåra gränsdragningsproblem för
skattemyndigheterna med tanke på den breda verksamhet
som länsmuseerna bedriver. Det medför omfattande
utredningsarbete och förhandling med momsenheterna.
Det innebär att momsredovisningen är en ur administrativ
synpunkt krånglig apparat med en mängd schabloner för
momsavdrag. Skälig grund kan vara svår att bedöma. T ex
hur stor del av momskostnaden på fjärrvärme belöper sig
på kaféet, receptionen och de rum där arkeologerna sitter.
Storleken på omsättningen varierar också mellan åren.
Momsen leder till skatteplanering
Efter skattereformen har länsmuseernas huvudmän,
landsting och kommuner, fått andra, liberalare momsregler
än länsmuseerna. Detta har föranlett huvudmännen att
överväga ändrat huvudmannaskap, överlåtelse av
museernas fastigheter och samlingar till kommun och
landsting. För huvudmännen innebär detta att anslagen till
länsmuseerna kan minska med momsbeloppets storlek. För
exempelvis Södermanlands museum innebär det att
landstinget sparar en miljon. Även en del av länsmuseernas
statsbidrag går tillbaka till staten i form av moms.
Bohusläns museum fick l99l fem nya grundbelopp, d v s
drygt 500.000 kr. Samtidigt förlorade man 480.000 kr på
momsen.
Momskarusellen leder till att staten förlorar
momsinkomster samtidigt som länsmuseerna upphör att
vara självständiga och fria kulturinstitutioner. Detta kan
knappast ha varit statens avsikt när bestämmelserna i
skattereformen infördes.
Skatteplanering leder till ofria länsmuseer
Ny Demokrati anser att de regionala
kulturinstitutionerna ska vara självständiga enheter. Detta
är en viktig kulturpolitisk fråga. Avlyftande av moms, d v s
skatteplanering, kan inte accepteras som skäl för att
förändra länsmuseernas huvudmannaskap.
Södermanlands museum, som förlorat sin
självständighet under närmast konfiskatoriska former och
uppgått i en landstingskommunal kulturstiftelse, är ett
avskräckande skådeexempel på vad som händer när museet
blir en avdelning i landstinget. Då inträder politisering och
ökad byråkrati. Statsbidragen används inte heller på det sätt
som föreskrivs.
Ytterligare en aspekt som bör beaktas i detta
sammanhang är vad som kommer att hända med
landstingen i framtiden. De kanske upphör att existera. I ett
sådant osäkert läge borde inte staten tillåta att
länsmuseerna ges avdelningsliknande status i landstingen.
Museerna, som många byggts upp under hundra år, bär i sig
ett kulturarv. Detta bör ses i ett långt perspektiv.
Förslag
Ny Demokrati finner det rimligt att länsmuseerna , d v
s de regionalt verksamma museer som regeringen förklarat
berättigade till statsbidrag och som också uppbär bidrag
från landsting och/eller kommun, i momshänseende
betraktas som kommunala förvaltningar. De bör behandlas
enligt de skatteregler som gäller för kommunal verksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om momsreglerna måste ändras till
förmån för länsmuseerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att länsmuseerna skall vara
självständiga och fria kulturinstitutioner.1
Stockholm den 23 januari 1992
Harriet Colliander (nyd)
Anne Sörensen (nyd)