Alltsedan energibeskattningen infördes har det varit en bärande tanke att bränsle och elektrisk kraft som använts för annat ändamål än energialstring inte skall belastas med skatt.
Beskattning skall med andra ord inte ske om bränslet eller kraften kan jämställas med råvara.
Tyvärr gäller inte denna konsekvens i alla sammanhang. Samtidigt som tallolja används som råvara för vidareförädling kan den också användas som alternativt bränsle till eldningsolja hos de företag som säljer råtallolja. Med hänsyn härtill sätts priset på råtallolja så att det täcker den skatt som säljaren måste betala vid inköp av eldningsolja.
Detta innebär att råtallolja beskattas -- låt vara indirekt
--
trots att den används som råvara i en framställningsprocess. I debatten kallas den här skatten för ''fantomskatten'' eftersom den är en skatt som egentligen inte finns, men som ändå påverkar priset på råvaran. Detta medför givetvis en allvarlig konkurrensnackdel i jämförelse med utländska företag.
Riksdagen har uppdragit till regeringen att komma med förslag till åtgärder. Regeringen har låtit utreda den aktuella problematiken och fått ett underlag som klart visar att sakläget är som beskrivits här. Råtallolja innehåller en fiktiv skatt som försämrar konkurrensvillkoren.
Jag bedömer det som angeläget att finna en lösning på detta speciella problem helt avskilt från den pågående diskussionen om energiskatter. En möjlighet kan också vara att under samma förutsättning medge återbetalning av skatten i likhet med vad som gäller för utländska beskickningar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående prissättningen på råtallolja.
Stockholm den 27 januari 1992 Karin Starrin (c)