Sverige lämnade under år 1991 in sin ansökan om
medlemskap i EG. Den 1 januari 1995 har pekats ut som
det absolut tidigaste datum som Sverige kan bli medlem. Ett
svenskt medlemskap kommer att få långtgående
konsekvenser för tullverksamheten i framtiden.
Om Sverige blir medlem av EG kommer den stora
resandeströmmen från andra EG-länder inte längre att
underkastas dagens tullkontroll. Öppna gränser är en
symbolfråga för EG. Några fiskala gränskontroller får
därför inte förekomma. Detta betyder att nuvarande
gränskontroller av den kommersiella trafiken och det
röd/gröna tullfiltret mellan EG-länderna troligen upphör.
Enligt nuvarande uppfattning i EG får gränskontroll endast
äga rum i undantagsfall, när det av geografiska skäl är
praktiskt att utnyttja en gräns som skydd mot epidemier,
terrorister, narkotikasmuggling etc. eller av veterinära eller
fytosanitära (växter) skäl.
En av tullens prioriterade uppgifter är
narkotikabekämpningen. Denna verksamhet har också
blivit avsevärt effektivare under senare år. Om det inom EG
föreligger förbud mot innehav av vissa varor på grund av att
de är hälso- och miljöfarliga (narkotika, vapen o.d.) får de
inte utan tillstånd föras från ett EG-land till ett annat, även
om det är fråga om gemenskapsvaror. Med nuvarande
svensk lagstiftning torde ett olaga innehav av t.ex.
narkotika som tillverkats inom EG kunna utgöra ett
narkotikabrott, där endast polisen äger befogenhet att
ingripa. Tullen skulle därmed inte kunna ingripa vid
misstanke om narkotika som medföres av någon vid inresa
från ett annat EG-land och tillverkats inom EG-området
(t.ex. amfetamin), såvida inte tullen tilldelas sådana
befogenheter.
Ingripande mot narkotika och andra varor som
smugglats in i EG och med ursprung utanför EG kan
däremot kontrolleras enligt nuvarande regler, dock ej
genom den regelmässiga och stickprovsvisa tullkontrollen.
Det måste för övrigt anses helt ovidkommande ur
samhälleliga skyddsaspekter om illegal narkotika kommer
från tredje land eller har EG-ursprung och det torde vara
omöjligt att avgöra detta i samband med ett ingripande vid
EGs inre gränser. Skall Sverige även fortsättningsvis efter
ett medlemskap i EG kunna skydda sig mot sådana
allmänfarliga varor som t.ex. narkotika, vapen, explosiva
varor, gifter m.m. krävs att befogenheter för tull- och
kustbevakningstjänstemän kompletteras.
Ett svenskt medlemskap innebär också krav på
förändring av personalens kompetens och utbildning.
Personalen måste kunna tillämpa en ny och gemensam tull-
och smugglingslagstiftning samt svara upp mot ökade krav
på språkkunskaper.
Effektivisering
Tullverket är idag den myndighet som är bäst
organiserad i glesbygden utefter Sveriges landgräns mot
Norge och Finland. Förutom kontroll av resandetrafik och
transportmedel i samband med in- och utförsel av varor
omfattar gränsbevakningen vid landgränsen även jakt- och
fisketillsyn, tillsyn och skötsel av gränsmarkeringar, tillsyn
av naturvården, deltagande i fjällräddning,
militärbevakning, allmän polisiär verksamhet samt
transporthjälp.
Mot bakgrund av ett eventuellt framtida EG-
medlemskap och behovet av en kontinuerlig rationalisering
av statlig verksamhet är det angeläget att noggrant studera
tullens framtida verksamhet och befogenheter i ett bredare
perspektiv.
Det bör därför övervägas vilken roll tullen i framtiden
skall kunna spela när det gäller exempelvis jaktbevakning,
skyddsområdestillsyn, passkontrollen i glesbygd,
naturvård, räddningstjänst etc.
Genom sina goda kunskaper om geografi och terräng
samt om personer och lagar skulle sådana arbetsuppgifter
kunna ingå som en naturlig del i
gränsbevakningstjänstemännens arbete. Det bör också
kunna leda till en utveckling av samverkan med polisen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tullens verksamhet i ett framtida
EG-perspektiv.
Stockholm den 27 januari 1992
Sverre Palm (s)
Bo Forslund (s)