Runt om i världen är homeopatin en erkänd
behandlingsform. Homeopatin är en disciplin vid flera
universitet. Den homeopatiska behandlingen bygger på
flera hundra års beprövad erfarenhet. Upphovsmannen till
homeopatin och flera av de efterföljande utövarna är
läkare. Även om det råder olika uppfattningar mellan
skolmedicin och homeopati om sjukdomsbehandlingen
visar resultaten att man inte entydigt kan säga att den ena
vårdformen är bättre än den andra. Genom att erkänna
homeopatin som en godtagbar sjukvård kan homeopatin
utgöra en komplementär behandling i de fall skolmedicinen
har sina begränsningar.
I hälso- och sjukvårdslagen från 1983 står att ''alla ska ha
rätt till god vård oavsett var man man bor eller vem man
är. Den målsättningen gäller för all vård -- såväl privat som
offentlig''. Lagen säger inte att skolmedicinen har monopol
på att ge vård. Målparagrafen riktar sig till alla som
bedriver hälso- och sjukvård. Det måste betyda att t ex
homeopati är en tillämpbar vårdform eftersom homeopati
är accepterad enligt lag. Det innebär också att patienten har
rätt att välja sjukvård.
Valfriheten i sjukvården begränsas av moms på
alternativmedicinska konsultationer. Traditionell sjukvård
är undantagen från moms medan alternativ sjukvård är
momsbelagd. Gränsen däremellan är diffus. Om till
exempel legitimerade sjuksköterskor utför alternativ vård
kan den bli momsbefriad. Legitimation är alltså en
avgränsning men det leder till andra
gränsdragningsproblem.
Enligt min uppfattning är det inte rimligt att ha moms på
sjukvård. Därför är det angeläget att regeringen nu gör en
översyn över de alternativa vårdformer som finns för att
åstadkomma en mer likvärdig bedömning och för att
åstadkomma en verklig valfrihet inom vården.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om momsbefrielse för homeopatiska
konsultationer.
Stockholm den 27 januari 1992
Marianne Andersson (c)