Samhällets presspolitik sker genom generella och
selektiva åtgärder. Till de generella hör t ex
samdistributionsrabatt och den s k kvalificerade
momsbefrielsen enligt mervärdeskattelagen. För
dagspressen gäller selektiva åtgärder som driftstöd m m.
Dessa uttryck för samhällets presspolitik bygger på
samma definition. Respektive lag talar om allmän
nyhetstidning, vilken definieras som ''publikation av
dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett
nummer varje vecka''. Den definitionen återfinns i
respektive lag och den är likalydande.
Nu finns det ett antal exempel på att olika myndigheter
behandlar samma tidningar på ett olikartat sätt. Dessutom
behandlas likvärdiga produkter också på ett olikartat sätt.
Endagstidningarna Broderskap (s), NU (fp) och
Kristdemokraten (KdS) har alla driftstöd som publikation
av dagspresskaraktär. De är också berättigade till
samdistributionsrabatt. Men samtliga dessa tre tidningar
har av länsstyrelsen i Stockholms län med bl a stöd av
riksskatteverket nekats rubriceringen publikation av
dagspresskaraktär i samband med
mervärdeskatteredovisningen.
Under länsstyrelsen i Stockholms län lyder också
endagstidningarna Arbetaren (synd) och den lilla tidningen
Internationalen (socialistiska partiet). De har också
driftstöd och är berättigade till samdistributionsrabatt. Men
har dessutom ur mervärdeskattesynpunkt beteckningen
publikation av dagspresskaraktär, dvs de betraktas som
allmän nyhetstidning. Den nedlagda tidningen Ny Dag (v)
tillhörde samma kategori.
Det behövs ingen större nyhetsbedömande kompetens
för att snabbt avgöra att Arbetaren och Internationalen inte
har någon unik nyhetsförmedling som skulle vara bredare
än den som Broderskap, NU och Kristdemokraten står för.
Snarare är den snävare. Trots detta anses Arbetaren och
Internationalen enligt mervärdeskattetolkningen mer ha
karaktären av allmän nyhetstidning än de övriga. Detta
faktum utgör en uppenbar orimlighet.
Det borde vara ett allmänt intresse att identiska
lagtexter av de olika myndigheterna tolkades på ett likartat
sätt. Dessa fem omnämnda tidningar är alla av rikskaraktär.
De har alla folkrörelsekaraktär med politisk anknytning.
Det är dock märkligt att tre av dessa tidningar särbehandlas
och ges ställning som inte tilldelas de andra tre. Det kan
alltså från objektiva grunder fastslås att de till sin
journalistiska karaktär är relativt lika.
Likställighetsprincipen är en mycket viktig princip i
svensk förvaltning. Om förutsättningar är likartade skall
företeelser ges en likartad behandling av de statliga
myndigheterna. Likartade produkter bör behandlas
likartat -- också i mervärdeskattefrågor.
Lagtolkningen eller rättstillämpningen skall vara
enhetlig.
Problemet med bristande likabehandling tycks vara
koncentrerat till Stockholm län. När nya endagstidningar
etableras ute i landet får de utan problem beteckningen
publikation av dagspresskaraktär och därmed den
kvalificerade momsbefrielsen. I Stockholms län avvisas nya
ansökningar från tidningar av den karaktär som redovisats
ovan. Det är svårt att tro att länsstyrelsen i Stockholms län
skulle besitta en större nyhetsvärderande kompetens än
övriga länsstyrelser. Dessutom framstår det som märkligt
att samma länsstyrelse i huvudsak avvisar
publikationsdefinitionen för nya tidningar utan att åtgärda
att likartade tidningar av äldre karaktär får behålla denna
definition. Ett sådant agerande står i strid med god
rättstillämpning.
Rimligen borde samråd ske mellan skattemyndigheter
och presstödsnämnden för att reda ut dessa konstigheter.
Det finns inga uppgifter på att samråd förekommer i ovan
nämnda fråga. Det kan också noteras att
likställighetsprincipen inte kan tillämpas via överklagning
eftersom en sådan inte kan upphäva ett beslut fattat för
annan tidning.
Kompetensen att bedöma huruvida en tidning är av
dagspresskaraktär borde rimligen åvila den myndighet som
handhar stödet till pressen, nämligen presstödsnämnden.
Det förefaller vara rimligt att om presstödsnämnden
förklarat en tidning vara publikation av dagspresskaraktär
så bör en sådan tolkning accepteras av andra myndigheter,
vilka utgår ifrån samma lagliga definition.
Om inte det kan åstadkommas bör åtminstone samråd
mellan respektive myndigheter fastslås som obligatoriskt.
Till dessa rent principiellt viktiga frågor kommer
ytterligare en viktig komplikation. Skillnaden mellan
allmän nyhetstidning och annan periodisk publikation (ML
paragraf 8 moment 10) är att allmän nyhetstidning lägger
moms på annonserna och får dra av den ingående moms
som betalas för verksamheten. För den periodiska
publikationen gäller att moms inte utgår på annonser, att
moms inte läggs på fakturor från ''framställaren'' och att
annan moms inte får dras av för tidningsverksamheten.
Konsekvensen av detta är att ett tidningsföretag som gör
en långtgående datorisering för att t ex själv framställa hela
produkten fram till negativ sidfilm inte får göra något
momsavdrag utom för själva tryckningen hos annat företag.
Detta är en helt absurd situation i sig själv.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar om ett förtydligande av begreppet
allmän nyhetstidning i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Stockholm den 27 januari 1992
Ingvar Svensson (kds)