I samband med skatteomläggningen från och med den 1 januari 1991 upphävdes undantaget från momsskatteplikt för fartyg och luftfartyg m.m.
Detta har medfört att sjö- och lufttransporter drabbats av stora olägenheter och kostnader som inte rimligen kan ha varit avsedda.
Skatteplikten medför att mervärdesskatt skall påföras både vid import och omsättning inom landet. För samma vara kan således moms komma att påföras vid flera tillfällen. Detta beror bland annat på att fartyg och flygplan av finansieringsskäl såväl köps som leasas, vilket kan ske omväxlande. Förutom värderingstekniska problem kommer varje omsättning att resultera i mycket stora mervärdeskattebelopp som skall inbetalas till staten av säljaren, varefter staten återbetalar samma belopp till köparen. Det kan vid varje enskilt tillfälle handla om flera 10-tals miljoner kronor.
Då det gäller import, skall mervärdesskatten inbetalas till tullverket, varefter återbetalning sker från skattemyndigheten.
Systemet innebär en ren rundgång av pengar som innebär en svår likviditetsbelastning för de företag som berörs och höga administrationskostnader för såväl företagen som staten.
Ofta finansieras fartyg och flygplan utomlands, eftersom det handlar om mycket stora belopp. Vid operationell leasing kan mervärdesskatt komma att påföras leasing- hyrorna. En utländsk finansiär måste i dessa fall momsregistreras i Sverige. Även i dessa fall blir det fråga om rundgång av pengar som saknar statsfinansiellt intresse. Det är ett krångligt system som dessutom kan uppfattas som tekniskt handelshinder och försvåra kapitalanskaffningen för svenska rederier och flygbolag.
Systemet diskriminerar också svenska fartyg i inrikestrafik jämfört med utländska. Utländska fartyg med tillstånd att gå i svensk kustfart får temporär tullfrihet och mervärdesskattas ej. Svenska fartyg belastas med 25 % mervärdesskatt. Detta kan också gälla efter ombyggnad av svenska fartyg vid utländska varv. Eftersom inteckning i fartyget för att finansiera mervärdesskatten inte medges, innebär detta en orimlig likviditetssituation för fartygets ägare.
Mervärdesbeskattning av fartyg är en för Sverige helt unik företeelse som inte förekommer någon annanstans i världen. Inflaggning av svenskägda fartyg motverkas.
Också ifråga om luftfartyg liksom reservdelar för luftfartyg liksom simulatorer innebär reglerna en diskriminering och en konkurrensnackdel gentemot utländska flygbolag.
Momsbeläggningen av fartyg och luftfartyg tillför inte den svenska statskassan några nettointäkter. Däremot medför systemet en kostnadskrävande administration och konkurrensnackdelar för svenska rederier och flygbolag. En inte obetydlig, kostnadskrävande administration har också fått byggas upp inom tull- och skatteförvaltningarna.
Denna absurda och för svenska transportnäringar skadliga rundgång av skattemedel måste upphävas med det snaraste.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mervärdesskatt på fartyg och luftfartyg m.m.
Stockholm den 27 januari 1992 Sonja Rembo (m)