De svenska länsmuseerna har en synnerligen viktig roll i
länens kulturliv. Barn- och ungdomskultur,
kulturmiljövård, miljövård, konstbildning m.m. är
betydelsefulla verksamhetsinriktningar.
Att verksamheten är allmänt uppskattad har, inte minst,
understrukits av att det statliga stödet höjts under senare år.
Som en följd av den stora skatteomläggningen har
länsmuseerna emellertid drabbats av momsplikt som, i en
del fall, leder till att så gott som hela bidragshöjningen går
tillbaka till staten i form av moms. Detta kan rimligen inte
ha varit avsikten.
Museiverksamhet är i mervärdeskattelagen undantagen
från momsplikt. Följaktligen finns heller ingen avdragsrätt
för den moms som belastar själva museiverksamheten.
Momskostnader som uppstår gäller revisionstjänster,
resor, teletjänster, fastighetsskötsel m.m. samt även
fjärrvärme, renhållning, energi och vatten. Sammantaget
blir det fråga om avsevärda belopp.
En grundorsak till att länsmuseerna drabbas på det sätt
som redovisats är att de vanligen är organiserade som
stiftelser, vilket ansetts vara den lämpligaste formen för
samhällsägda kulturinstitutioner. Som stiftelser har de inte,
som deras huvudmän kommuner och landsting, rätt att lyfta
av moms.
Länsmuseerna får till sin verksamhet ekonomiskt bidrag
från stat, landstingskommun eller kommun. Om
intentionerna med samhällsstödet skall kunna uppfyllas, är
det rimligt att museerna omfattas av samma skatteregler
som gäller för kommunal verksamhet. Detta bör regeringen
pröva positivt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att länsmuseerna bör omfattas av
samma skatteregler som gäller för kommunal verksamhet.