De svenska länsmuseerna har en synnerligen viktig roll i länens kulturliv. Barn- och ungdomskultur, kulturmiljövård, miljövård, konstbildning m.m. är betydelsefulla verksamhetsinriktningar.
Att verksamheten är allmänt uppskattad har, inte minst, understrukits av att det statliga stödet höjts under senare år.
Som en följd av den stora skatteomläggningen har länsmuseerna emellertid drabbats av momsplikt som, i en del fall, leder till att så gott som hela bidragshöjningen går tillbaka till staten i form av moms. Detta kan rimligen inte ha varit avsikten.
Museiverksamhet är i mervärdeskattelagen undantagen från momsplikt. Följaktligen finns heller ingen avdragsrätt för den moms som belastar själva museiverksamheten.
Momskostnader som uppstår gäller revisionstjänster, resor, teletjänster, fastighetsskötsel m.m. samt även fjärrvärme, renhållning, energi och vatten. Sammantaget blir det fråga om avsevärda belopp.
En grundorsak till att länsmuseerna drabbas på det sätt som redovisats är att de vanligen är organiserade som stiftelser, vilket ansetts vara den lämpligaste formen för samhällsägda kulturinstitutioner. Som stiftelser har de inte, som deras huvudmän kommuner och landsting, rätt att lyfta av moms.
Länsmuseerna får till sin verksamhet ekonomiskt bidrag från stat, landstingskommun eller kommun. Om intentionerna med samhällsstödet skall kunna uppfyllas, är det rimligt att museerna omfattas av samma skatteregler som gäller för kommunal verksamhet. Detta bör regeringen pröva positivt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att länsmuseerna bör omfattas av samma skatteregler som gäller för kommunal verksamhet.
Stockholm den 24 januari 1992 Rosa Östh (c)