Efter det att mervärdesskatten dels vidgats till att omfatta bl.a. camping, liftar, inrikes resor och temaparker, dels höjts för hotell och restauranger under 1990 och 1991, gick den svenska turistnäringen in i sin svåraste kris i modern tid. Genomsnittligt gick turismen i landet tillbaka med 20 %. Det högre kostnadsläget både hämmade inflödet av utlandsturism och stimulerade utflödet av svenskar.
Nedgången inom den svenska turismen föranledde en sänkning av momssatsen till 18 % för stora delar av turistnäringen. Sänkningarna gällde momsen för hotell, restauranger, camping, stugor samt tjänster avseende personbefordran (bl.a. liftanläggningar). Syftet var att stimulera till ökad turism samt att skapa tillväxt och därmed varaktiga arbeten.
I korthet sänktes momsen för resor och boende. Däremot undantogs väsentliga delar av besöksattraktionerna som drabbats lika hårt som de ovan uppräknade turistsektorerna. Detta gäller i synnerhet landets stora turistattraktioner. Cirkusar, museer, teatrar, konserter och kulturhistoriska anläggningar är redan i dag helt momsbefriade. Medan de största permanenta turistattraktionerna -- temaparkerna d.v.s. nöjes- och djurparker -- ej omfattades av momssänkningen.
I början av 1992 kan konstateras att så gott som samtliga temaparker går med förlust efter att ha drabbats av genomsnittliga volymminskningar på 20 % på två år. Samtidigt som konkurrenter i omgivande länder ökade sina besökstal.
Vi ser en bristande logik i att enbart sänka turistmomsen för resor och boende och inte för själva resmålen. Syftet med sänkningarna var att stimulera ökad turism och att då utesluta resmålen är inte vare sig logiskt eller konkurrensneutralt. I fallen med vinterturismen och liftarna omfattade också sänkningen i princip hela turistprodukten. Men för det betydligt större sommarresandet var inte temaparkerna med i momssänkningen. Effekten blir att flera parker tvingas läggas ned. Därmed försvinner på många håll de viktigaste resmålen, vilket bidrar till en ytterligare turismminskning inom berörda områden.
Enligt bedömare inom parkbranschen skulle en sänkning av momsen på entréer och attraktioner inom parkerna till 18 % innebära en minskad skatteintäkt på 51 milj. kr. Samtidigt skulle de dynamiska effekterna genom ökat inflöde av utlandsturism och fler svenska besökare ge motsvarande skatteökningar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen omprövar avgränsningen i proposition 1991/92:50 angående momssänkningen till att också omfatta de permanenta besöksattraktionerna nöjesparker och djurparker.
Stockholm den 27 januari 1992 Marianne Carlström (s) Inga-Britt Johansson (s) Doris Håvik (s)