I ett betänkande, ''Konkurrensneutral energibeskattning'', som Utredningen om översyn av reglerna om skattenedsättning för industrin och växthusnäringen m.m. överlämnat till regeringen under hösten förra året, konstateras, att en sänkning av energibeskattningen skulle få klart positiva effekter för den svenska ekonomin på både kort och lång sikt.
Sänkta energiskatter skulle bromsa en förväntad utflyttning av svensk industri och bidra till ökade investeringar i Sverige. Fördelen med sänkta energiskatter i jämförelse med sänkta arbetsgivaravgifter är enligt utredningen att dessa har en större kostnadsdrivande effekt via högre löner än vad energiskatter har. Dessutom är det så att det svenska näringslivet försämrar sina komparativa fördelar och därmed förlorar marknadsandelar till sina internationella konkurrenter, som inte är drabbade av lika höga energiskatter.
De energiintensiva och exportberoende industrierna i Sverige, som baserar sin produktion på skog och malm, är negativt påverkade av de nuvarande energiskatterna, som i princip fungerar som en extra vinstskatt och därmed är starkt hämmande på den industriella utvecklingen och på en fortsatt utbyggnad av industrierna i Sverige.
Det är värt att notera, att ovan nämnda utredning bedömer, att ett avskaffande av energiskatterna skulle resultera i en produktionsökning i basindustrin med ca 20 miljarder kronor och en sysselsättningsökning i industrin på ca 10 000 anställda. Denna industriella expansion har vi i Sverige inte råd att gå miste om -- i synnerhet inte, som vi redan har en alltför liten industrisektor för att klara alla våra åtaganden gentemot sjuka, pensionärer, arbetslösa m.fl.
Den svenska energibeskattningen måste också inför inträdet i EG anpassas till inom detta område gällande regler. Utredningens förslag till skattesänkningar på energiområdet är anpassade till EG.
Ett genomförande av utredningens förslag har en lång rad positiva konsekvenser. Förutom de ovan anförda får det gynnsamma effekter på handelsbalansen och innebär en kraftfull injektion för de basindustrier i norrlandslänen, som i rådande konjunktursituation har det exceptionellt bekymmersamt, och som under de senaste åren funnit det mera lönsamt att investera i andra länder.
I princip skulle energiskattesänkningen ge berörda energikrävande industrier en förbättring av lönsamheten motsvarande fyra miljarder kronor. Inte minst för de för norrlandslänens utveckling så viktiga basindustrierna är en energiskattereform av synnerligen stort värde. Samtidigt skulle det minska kraven på en lång rad av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Finansieringen, som utredningen pekar på, är höjningar av vissa skattesatser för bostäder, service och bensin. Ett öres höjning av skatten på hushållselen ger staten en inkomst på 700 miljoner kronor och ett öre mer per liter bensin ger cirka 60 miljoner kronor. Även om dessa kompensationshöjningar i huvudsak påverkar konsumenterna, så är fördelarna med och de positiva följderna av utredningens förslag större än nackdelarna för konsumenterna. Förslagen leder till expansion, en ökad anställningstrygghet och en på sikt bättre lönebetalningsförmåga.
Enligt vår mening har utredningen så stora förtjänster, att den utan några egentliga ändringar i sak skulle kunna bli ett regeringsförslag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med huvuddragen i det betänkande som avgivits av kommittén för konkurrensneutral energibeskattning.
Stockholm den 27 januari 1992 Per-Richard Molén (m) Olle Lindström (m)