En viktig bostadspolitisk princip är att statens
bostadsstöd och bostadsbeskattning är kostnadsneutrala,
dvs. inte verkar styrande på valet av upplåtelse- och
förvaltningsform.
Förändringarna, som genomfördes i anslutning till
skattereformen, innebar att i princip alla upphandlade
tjänster för förvaltning av bostäder blev skattepliktiga. I
beskattningsunderlaget ingår numera ekonomitjänster,
administrativ och teknisk förvaltning, fastighetsskötsel,
reparation och underhåll, markskötsel och städning.
I samband med skattereformen uppmärksammades
visserligen frågan om skillnaderna mellan köpta tjänster
och egen regi. En s.k. uttagsbeskattning för vissa av de
aktuella tjänsterna när de utförs i egen regi infördes därför.
Syftet att skapa konkurrensneutralitet uppnåddes
emellertid inte. Den del av förvaltningen som avser
ekonomiska och administrativa tjänster omfattades inte av
uttagsbeskattningen men väl av moms. Vidare infördes ett
grundbelopp på 150.000 kr. som inte belastas av
uttagsbeskattning.
De nya reglerna har därigenom kommit att bli
förmånligare för dem som är tillräckligt stora för att kunna
utföra förvaltningen i egen regi än för övriga. Småskalig
förvaltning är diskriminerad.
Inom bostadskooperationen finns ett stort antal små
bostadsrättsföreningar med en genomsnittlig storlek på 40--
50 lägenheter. För dessa är det naturligt att köpa
förvaltningstjänsterna. Detta har föranlett, exempelvis
HSB och Riksbyggen, att som en service till medlemmarna
bygga upp specialiserade lokala förvaltningsorganisationer.
Bostadsrättsföreningarna kan således inom den egna
rörelsen upphandla sin förvaltning. Vidare förekommer på
ett antal orter en omfattande förvaltningsverksamhet åt
allmännyttiga företag, som själva inte kan eller vill bygga
upp egna förvaltningsresurser.
Momsreformen har i denna del redan fått negativa
konsekvenser för verksamheten. Ett antal tjänster inom
den upphandlade förvaltningsverksamheten har tagits över
i egen regi av de allmännyttiga företagen.
Tendenser finns också att oseriöst arbetande företag
med tvivelaktig etik och kompetens har fått ökade
möjligheter att breda ut sig.
Den beskrivna utvecklingen kommer, om ingen ändring
sker, att få negativa konsekvenser för de anställda inom
fastighetsförvaltningen. De kommer att anställas av små
förvaltningsenheter som saknar resurser att bedriva en
godtagbar personalpolitik.
De specialiserade, kompetenta
förvaltningsorganisationer, som i dag finns såväl inom den
kooperativa som privata sektorn, kommer att få sin
verksamhet reducerad.
Ett av skattereformens syften är att öka effektiviteten
och produktiviteten i samhället. Ett annat är att söka
minska incitamentet till skattefusk. De nya reglerna för
förvaltningsmoms och uttagsbeskattning medverkar dock
inte till detta.
Därför finns det anledning att söka alternativa lösningar
till förvaltningsmoms och uttagsbeskattning. Målet måste
vara att den breddade momsen inom bostadssektorn inte
skall verka styrande på valet av förvaltningsform.
En metod kan vara att lägga moms på den del av
utgående hyra som avser renodlade driftskostnader, dvs.
ekonomisk förvaltning, administration, fastighetsskötsel,
reparation och underhåll samt uppvärmning. I basen för
momsuttaget skall givetvis kapitalkostnader, fondering och
försäkring och liknande kostnader undantas.
Effekten av detta är att de boende betalar nuvarande
driftskostnader plus moms, dvs. lika mycket som enligt nu
gällande regler. Boendekostnaderna höjs således inte.
Bostadsförvaltaren kan mot utgående moms göra avdrag
för ingående moms. Det betyder avdrag för all moms i
tidigare led, dvs. momsen på bl.a. förvaltningstjänster som
upphandlats av utomstående leverantörer, sophämtning,
VA, el, fjärrvärme samt byggtjänster, dvs. även full
byggmoms vid ny- eller ombyggnad.
Effekten av ovanstående är att alla bostadskonsumenter
får lika behandling. Moms utgår på hyrans driftskostnader.
De bostadsförvaltare som köper alla förvaltningstjänster
respektive de som gör allt i egen regi blir lika behandlade.
Bostadspolitiskt måste detta vara rättvist och riktigt.
En översyn av nuvarande regler för moms på
förvaltningstjänster är därför angeläget.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om moms på förvaltningstjänster
samt uttagsbeskattning.
Stockholm den 24 januari 1992
Sören Lekberg (s)
Nils T Svensson (s)