En viktig bostadspolitisk princip är att statens bostadsstöd och bostadsbeskattning är kostnadsneutrala, dvs. inte verkar styrande på valet av upplåtelse- och förvaltningsform.
Förändringarna, som genomfördes i anslutning till skattereformen, innebar att i princip alla upphandlade tjänster för förvaltning av bostäder blev skattepliktiga. I beskattningsunderlaget ingår numera ekonomitjänster, administrativ och teknisk förvaltning, fastighetsskötsel, reparation och underhåll, markskötsel och städning.
I samband med skattereformen uppmärksammades visserligen frågan om skillnaderna mellan köpta tjänster och egen regi. En s.k. uttagsbeskattning för vissa av de aktuella tjänsterna när de utförs i egen regi infördes därför.
Syftet att skapa konkurrensneutralitet uppnåddes emellertid inte. Den del av förvaltningen som avser ekonomiska och administrativa tjänster omfattades inte av uttagsbeskattningen men väl av moms. Vidare infördes ett grundbelopp på 150.000 kr. som inte belastas av uttagsbeskattning.
De nya reglerna har därigenom kommit att bli förmånligare för dem som är tillräckligt stora för att kunna utföra förvaltningen i egen regi än för övriga. Småskalig förvaltning är diskriminerad.
Inom bostadskooperationen finns ett stort antal små bostadsrättsföreningar med en genomsnittlig storlek på 40-- 50 lägenheter. För dessa är det naturligt att köpa förvaltningstjänsterna. Detta har föranlett, exempelvis HSB och Riksbyggen, att som en service till medlemmarna bygga upp specialiserade lokala förvaltningsorganisationer. Bostadsrättsföreningarna kan således inom den egna rörelsen upphandla sin förvaltning. Vidare förekommer på ett antal orter en omfattande förvaltningsverksamhet åt allmännyttiga företag, som själva inte kan eller vill bygga upp egna förvaltningsresurser.
Momsreformen har i denna del redan fått negativa konsekvenser för verksamheten. Ett antal tjänster inom den upphandlade förvaltningsverksamheten har tagits över i egen regi av de allmännyttiga företagen.
Tendenser finns också att oseriöst arbetande företag med tvivelaktig etik och kompetens har fått ökade möjligheter att breda ut sig.
Den beskrivna utvecklingen kommer, om ingen ändring sker, att få negativa konsekvenser för de anställda inom fastighetsförvaltningen. De kommer att anställas av små förvaltningsenheter som saknar resurser att bedriva en godtagbar personalpolitik.
De specialiserade, kompetenta förvaltningsorganisationer, som i dag finns såväl inom den kooperativa som privata sektorn, kommer att få sin verksamhet reducerad.
Ett av skattereformens syften är att öka effektiviteten och produktiviteten i samhället. Ett annat är att söka minska incitamentet till skattefusk. De nya reglerna för förvaltningsmoms och uttagsbeskattning medverkar dock inte till detta.
Därför finns det anledning att söka alternativa lösningar till förvaltningsmoms och uttagsbeskattning. Målet måste vara att den breddade momsen inom bostadssektorn inte skall verka styrande på valet av förvaltningsform.
En metod kan vara att lägga moms på den del av utgående hyra som avser renodlade driftskostnader, dvs. ekonomisk förvaltning, administration, fastighetsskötsel, reparation och underhåll samt uppvärmning. I basen för momsuttaget skall givetvis kapitalkostnader, fondering och försäkring och liknande kostnader undantas.
Effekten av detta är att de boende betalar nuvarande driftskostnader plus moms, dvs. lika mycket som enligt nu gällande regler. Boendekostnaderna höjs således inte.
Bostadsförvaltaren kan mot utgående moms göra avdrag för ingående moms. Det betyder avdrag för all moms i tidigare led, dvs. momsen på bl.a. förvaltningstjänster som upphandlats av utomstående leverantörer, sophämtning, VA, el, fjärrvärme samt byggtjänster, dvs. även full byggmoms vid ny- eller ombyggnad.
Effekten av ovanstående är att alla bostadskonsumenter får lika behandling. Moms utgår på hyrans driftskostnader. De bostadsförvaltare som köper alla förvaltningstjänster respektive de som gör allt i egen regi blir lika behandlade. Bostadspolitiskt måste detta vara rättvist och riktigt.
En översyn av nuvarande regler för moms på förvaltningstjänster är därför angeläget.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om moms på förvaltningstjänster samt uttagsbeskattning.
Stockholm den 24 januari 1992 Sören Lekberg (s) Nils T Svensson (s)