Utredningen ''Konkurrensneutral energibeskattning'' (SOU 1991:90) överlämnades för drygt en månad sedan till regeringen och är nu på remiss. Utredningen föreslår en sänkning av de svenska energiskatterna för industrin så att de harmoniseras med EGs förväntade energiskattesatser. Sänkningen sker för att de svenska företagen skall kunna konkurrera på mer lika villkor med sina utländska konkurrenter. Idag har svensk industri att bära på en extra energiskattebörda på drygt 4 miljarder kronor.
Den höga svenska energibeskattningen är ett av de allvarligaste hemmagjorda och kostnadsfördyrande hindren för särskilt den energiintensiva industrins konkurrenskraft. Vi kan dagligen i pressen läsa om neddragningar och permitteringar inom stål- och skogsindustrin på grund av vikande marknader eller kostnadsproblem. Svensk skogs- och kemiindustri har under senare år gjort stora investeringar utomlands. Med ett bättre kostnadsläge i Sverige hade investeringarna i flera fall i stället kunnat komma Sverige till del.
Även om energibeskattningen endast utgör en bland flera kostnadsfaktorer, utgör den ett speciellt svenskt kostnadsförhöjande inslag, som medför minskade investeringar i Sverige och förlust av arbetstillfällen. Utredningen redovisar undersökningar som visar att ett slopande av industrins energiskattebelastning skulle kunna medföra en ökning av industrins årliga produktion med ca 20 miljarder kronor och av antalet arbetstillfällen i industrin med ca 10 000 -- mest i de sysselsättningssvaga länen. Därtill kommer de indirekta effekterna i bl.a. servicenäringarna. De kan vara lika stora.
Därför är det viktigt att snarast undanröja denna hemmagjorda, extra skattebörda jämfört med konkurrenterna inom EG och i bl.a. USA och Kanada. Det finns en utbredd missuppfattning att svensk basindustri har tillgång till billiga råvaror och billig elenergi. Det må tidigare ha varit så men idag har basindustrin i Sverige varken billig el eller billig råvara, som skulle kunna kompensera en hög energiskatt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undanröja den extra energiskattebörda som svensk basindustri har jämfört med konkurrenterna inom EG och i bl.a. USA och Kanada och att detta sker inom tre år.
Stockholm den 21 januari 1992 Ian Wachtmeister (nyd) Christer Windén (nyd) Arne Jansson (nyd) Claus Zaar (nyd) Kenneth Attefors (nyd)